Det är själva utmaningen som inspirerar Fredrik Hallberg att delta i dessa långlopp.
I Sverige går det fyra 100 miles-lopp under året. Både Fredrik Hallberg och Johan Liliequist har genomfört såna lopp tidigare och fått mersmak.
Hur får man mersmak av att springa 16,1 mil?
– Haha, bra fråga. När jag sprang lopp som Karhu run (6 km) tidigare kom jag ganska långt ner, trots att jag sprang fort för att vara jag. Då testade jag att springa längre, och ju längre det blev desto bättre gick det. Då blir det roligare, säger Fredrik och fortsätter:
– Jag tycker att det är extremt kul att utmana mig själv och se hur mycket jag klarar av.
Han hyllar även den trevliga stämningen i långloppen.
– Ja, det blir en mer familjär stämning i såna här lopp eftersom det inte är lika stort fokus på tider utan mest på att ta sig runt. Därför blir man mer som kompisar istället för konkurrenter och hjälper varandra längs med banan. Här kan man ge en annan löpare en gelé eller en snickers om de behöver, men det skulle typ aldrig hända på Göteborgsvarvet.
Fredrik tränar sju timmar i veckan och då är det både löpning, simning och gym som står på schemat.
– Jag tränar lågintensivt och springer två mil i 60-minuterstempo. Jag håller mig skadefri på det sättet. Skulle jag springa kortare lopp blir det högintensiv träning med intervaller och det sliter mer på kroppen.
I Täby var det 16,1 mil på asfalt blandat med skogsstigar uppdelat på 14 varv à 11,5 kilometer som gällde. Man har 32 timmar på sig att komma i mål.
Klockan 10 på lördagsmorgonen gav sig Fredrik och Johan iväg.
Johan hade varit förkyld innan och kände efter tre, fyra varv (2–3 mil) att kroppen inte riktigt hängde med. Han bytte kläder och ökade energiintaget, men det hjälpte inte och han fick avbryta loppet.
– Det var läskigt. Hjärnan synkade inte med benen, han hade svårt att fästa blicken och lyfta benen och kunde inte springa rakt. När en annan deltagare sa åt honom att bryta insåg han det även själv, berättar Fredrik som till en början sprang tillsammans med Johan.
Efter mer än 15 mils kämpande, med endast nio kilometer kvar, fick Johan avbryta ett lopp för första gången.
– Han hade siktat på att klara alla de fyra 100 miles-lopp som ingår i en liten tour för då får man en väst. Han hade klarat två innan så det var verkligen synd.
Tjust Bike & Running Clubs Johan Liliequist och Fredrik Hallberg sprang tillsammans i den extrema tävlingen Täby 100 miles. Bara en av dem tog sig igenom hela loppet.
Klockan 05:29 på söndagsmorgonen passerade Fredrik äntligen mållinjen, efter 19 timmar och 29 minuter.
– Mycket snabbare än mina tidigare lopp. Jag lär mig hela tiden hur jag ska lägga upp dem. Jag stannade 5–10 minuter vid varje varvning och åt och drack. Efter 12–13 varv var jag lite låg och vilade en kvart där jag bytte kläder och drack lite buljong och kaffe.
– Jag satte mig aldrig ner och gick i uppförsbackarna, men det var jobbigt och svårt att motivera sig klockan 03 på natten när jag sprang med nattlampa. Det är värre mentalt än kroppsligt då hjärnan vill stänga av före musklerna. Men jag är så klart jättenöjd, säger Fredrik som sov och återhämtade sig på ett hotellrum efter loppet och senare tog en semesterdag från jobbet.
Det stora målet för året är Kullamannen 100 miles i november.
– Det är en tuffare bana och en större utmaning. Jag ska försöka klara den för tredje gången, då får man nämligen en guldring. Jag behöver inspiration för att kunna träna, det blir roligare då.
Innan dess väntar dock Loftahammar Endurance Day den 6 augusti, en swimruntävling där man deltar två och två och springer 37 kilometer och simmar 9 kilometer.