13-årige Filip Devallius föddes i Västervik där hans pappa, Jonas Devallius (tidigare Åkesson), är uppvuxen. Vid två års ålder gick flyttlasset till Gotland och det är där Filips tenniskarriär inleddes.
Pappa Jonas har tidigare representerat Westerviks TK där han bland annat var Anders Lindströms (Ostkustens Pärlas tävlingsledare) förste tränare.
– Jag jobbar fortfarande som tränare på deltid och har hjälpt WTK vid behov, berättar Jonas vars föräldrar bor kvar i Västervik.
– Vi är ofta här och hälsar på och tränar.
Sonen Filip spelade dubbelfinal i P16 på tisdagskvällen tillsammans med Uppsalas Daniel Malmberg och det var en ordentligt tävlingsinriktad och fokuserad Filip publiken fick se.
– Han satsar mycket på sin tennis och åker runt på olika turneringar hela sommarlovet. Han ställer upp i flera klasser också så det blir många matcher, förklarar Jonas.
Filip och Daniel förlorade första set med 6–4, men spelade upp sig och tog ledningen i andra set över Uppsalas David Lundqvist och Norrköpings Eric Nilson. Men motståndet spelade riktigt bra och kunde komma tillbaka och vinna med 6–4 även i andra, vilket innebar matchseger.
Filip var besviken efteråt.
– Det var tajt, men de drog det längsta strået. De var duktigare än oss på nät och det avgjorde, tycker han.
Men Filip bryter inte ihop för det utan blickar framåt mot pojksingel 14, herrsingel B och pojkdubbel 14.
– Jag tror jag har bra chans i PS14. Jag ska spela mitt spel och göra det så taktiskt som möjligt. Mina styrkor är min bollsäkerhet och att jag har ett bra psyke, säger Filip som trivs bra i Västervik.
– Västervik är som mitt andra hem. Jag har spelat Ostkustens Pärla i många år och tycker att det är roligt att träffa farmor och farfar.
I PS18-klassen fick Pontus Karlsson revansch efter respass i semifinal och final tidigare år. Den här gången fick han stå som segrare efter att ha vunnit över Sebastian Ekfeldt i finalen med 3–6, 6–2, 6–0.
– Skitkul. Det är alltid roligt att vinna. Det var en rätt bra match där jag faktiskt spelade ganska bra i första set, men han redde ut det och vann det. Sen i andra såg jag att han började bli trött och då tryckte jag på mer. Det var där vändningen kom. Riktigt skönt, säger Robert efter prisutdelningen.
Innan han lämnar Västervik ska han försöka gå så långt som möjligt i herrsingeln.