Västerviks Atletklubb har kommit igång med tävlingsverksamheten och var under våren representerat på ett antal tävlingar. När SM-veckan avgjordes var två deltagare på plats från Västervik: Sabine Johansson och Albin Larsson.
Men trots att Albin hade klarat kvalgränsen i styrkelyft fanns det för en tid sedan frågetecken för kring huruvida han skulle kunna vara med och tävla.
Anledningen: en riktigt otäck skada.
Under ett träningspass hände det som inte fick ske: bicepsfästet släppte på underarmen.
– Jag körde några ingångsvikter och allt kändes kanon. När jag sedan körde marklyft fick jag ta i mer, och då kände jag hur en sena bara snärtade upp i armen, säger 26-årige Albin.
– Det gjorde faktiskt inte så ont där och då. Jag var varm och hade mycket adrenalin. Det var när jag satt på akuten senare som smärtan kom, säger han.
Det där inträffade i början av mars. Bara några månader efter att Albin Larsson bestämt sig för att satsa helhjärtat på styrkelyftningen kring jul.
– Jag hade tränat mycket i flera år och trivdes med det. När sedan tävlingsverksamheten drog igång blev jag riktigt taggad och det var ganska givet att hoppa på det, säger Albin Larsson.
– Jag har alltid varit en tävlingsmänniska och vill lyckas i allt jag börjar med. Det kan ha varit så att jag pressade mig själv lite för hårt, så jag drabbades av den här belastningsskadan.
Albin fick i vintras, tillsammans med sina klubbkamrater, en bra start på tävlingskarriären. Allt var frid och fröjd, fram till att skadan kom.
– Det snurrade många tankar genom huvudet då. Skulle jag klara mig igenom det här? Ska jag kunna bli lika bra igen?
– Men det fanns inte på kartan att jag skulle ge upp. Det var bara att ta sig igenom rehabiliteringen på bästa sätt. Jag hade grymt bra stöttning på Atletklubben där alla pushade mig, det betydde mycket.
Albin Larsson gick med gips i fyra veckor. Därefter kunde han börja böja armen med hjälp av den andra, för att sedan börja böja den av egen kraft.
Små steg framåt, vecka för vecka, var hans paroll.
– När jag sedan kunde börja träna, även om det inte var med någon tyngre belastning, var det väldigt härligt. Det blev nästan lite känslosamt för mig, säger Albin Larsson.
Under skadeperioden höll han igång på de sätten som tilläts.
– Det blev en hel del benträning och kondition. Och jag kunde träna den andra armen. Jag gjorde det bästa av situationen, säger Albin Larsson.
Nu är vi framme i juli. En frisk Albin Larsson tränar målmedvetet för att nå toppformen. I SM noterade han resultatet 210 kilo i knäböj, 137,5 i bänkpress och 220 i marklyft – allt detta gjorde han trots att han inte har full styrka i ena armen.
– Det var häftigt att få vara med i ett SM. Jag är nöjd med vad jag presterade sett till förutsättningarna. Nervositeten släppte när jag kom upp och skulle lyfta, då var det bara fullt fokus, säger Larsson.
– Jag är inte hundra procent i den andra armen än. Det sägs att det tar ett halvår och jag har kommit fyra månader.
567,5 kilo är hans personliga rekord i styrkelyft.
Det är inget han tänker nöja sig med på långa vägar.
– Jag har många saker att förbättra, inte minst tekniskt. Drömmen är att få göra en 600-serie, säger Albin Larsson.
Räkna med fler fina resultat från Albin framöver – och från Västerviks Atletklubb.
– Vi är många duktiga styrkelyftare som stöttar varandra. Vi blir också en större grupp hela tiden vilket är roligt.