Jason Doyle är en av världsförarna som tvingats välja bort Sverige på grund av de polska reglerna. Torsdagens besked, att torsdagsmatcherna skrotas och att Polen därför öppnar upp för ytterligare en liga, gör att vi lär få se australiern i Sverige nästa säsong.
Bauhausligan är över för denna gång. Smederna tog hem pokalen för fjärde gången på sex säsonger. Och när finalen väl körde igång har nog ingenting känts rimligare.
Anförda av två superbritter, en glödhet Grzegorz Zengota på reservplats och en dansk lagkapten som får Hal Moore att blekna blev det knappt spännande.
Anders Fröjd förfogade över det bästa lag som någonsin existerat i Bauhausligan – på pappret. Ett lag bestående av halva Lublins startuppställning, kryddat med två tredjedelar av det polska landslaget och de två individuella svenska mästarna på och junior- och seniorsidan.
I princip varenda expert tippade inför säsongen att guldet skulle hamna där nere i Gnosjöregionen. Men Anders Fröjd lastade övervikt på sitt skepp och kapsejsade utanför egen hamn.
En väloljad maskin från Eskilstuna, där rutin, lagmoral och vinnarmentalitet, blandats till en perfekt sörja, sabbade den utlovade guldfesten i Gislaved.
Besvikelsen var stor bland den svenska publiken. Fyra lagledare i depån? Så får det bara inte gå till. Och banan i Eskilstuna? Den är ju för fasen inte ens tillåten.
Guldet gör att det där agget mot Smederna kommer växa lite mer. Hungern att besegra Eskilstunaklubben kommer öka lite mer. Och sånt piggar alltid upp.
Men det är inte framtidens påhopp mot Smederna och Jerker Eriksson som får mig att bli lite extra spänd på nästkommande säsong. Äntligen blir torsdagsmatcherna ett minne blott, och ingen är väl ledsen för det (möjligtvis undantag för C More).
Torsdagsmatcherna var värdelösa redan vid ursprungsidén. Att det ska köras matcher när de allra bästa förarna saknas är lika befängt ur sportslig synpunkt som förvirrande för publiken.
Ett lag kan leka hem segern på tisdag för att två dagar senare åka till returmötet som underdogs. Att försöka förklara det för någon oinsatt, att det handlar om ett tv-avtal som tillsammans med regler i Polen bidrar till att förarna inte kan köra i Sverige om två dagar, gör ju att man nästan skäms.
Och samtidigt går svensk speedways frontpersoner ut och undrar var fasen publiken tagit vägen? Men i ärlighetens namn tappade man bort den för ganska länge sedan.
Under torsdagskvällen skrev Nicki Pedersen ett inlägg på sociala medier om möjligheten att köra i ytterligare en liga. Och mycket lutar åt att dansken fortsätter karriären i Bauhausligan.
Det handlar givetvis inte bara om torsdagsmatcher, ett Polen som dikterar villkoren eller andra oklarheter. I en tid där speedwayklubbarnas främsta stjärnor inte bor på bygden, där många förare saknar den gamla tidens klubbhjärta och där lagen består av fler nationaliteter än vad Bingo Rimér kan räkna till behöver klubbarna jobba mer offensivt.
De behöver skapa en länk till supportrarna. Upplevelsen behöver moderniseras. För om vi ska vara ärliga, en svensk speedwaymatch har sett precis likadan ut sedan "Rederiet" sändes på tv.
Men att torsdagsmatcherna skrotas – och att klubbarna nu faktiskt kommer kunna använda sina förare – är i alla fall en början.