En av förarna som ska gå in och leverera på en hög nivå för Västervik är Oliver Berntzon, som förra säsongen körde i Vargarna.
– Det känns kanon att vara i Västervik. "Mogge" är en riktigt bra ledare, det är en välskött klubb, laget ser bra ut och banan här är en av mina favoritbanor, säger Oliver Berntzon när vi slår oss ner i klubbhuset vid Stena Arena.
23-årige Berntzon är född och uppvuxen i Anderstorp i västra Småland. Där fick han snabbt smak för speedwayen.
– Min pappa (Tony) har kört själv och var tränare. Jag tyckte direkt att det var en rolig sport när jag testade i Gislaved som bara ligger fem kilometer från Anderstorp, säger han.
Som tolvåring började Berntzon – eller "Vispen" som han kallas – att tävla. Han noterade stora framgångar som knatteförare med vinst i snittligan, lag-SM-guld och NM-guld.
Något individuellt SM-guld fick han dock aldrig.
– Det var surt. Jag skadade mig under EM-finalen 2007, och missade SM-finalen som kom efteråt. 2008 bröt jag benet i första heatet i SM-finalen när jag blev nerkörd. Det var inget att göra åt, men totalt sett gick det bra under knattetiden, säger Oliver Berntzon.
Året han skulle fylla 16 började Oliver på stor cykel. Ett gigantiskt steg för många, men inte för Anderstorpssonen.
– Jag körde knattespeedway nästan som riktig speedway, så jag kom in i det rätt snabbt ändå.
Elitseriedebuten skedde redan samma år, 2009, när han fortfarande bara var 15 år.
– Det var i ett nomineringsheat. Jag körde för Piraterna som nummer åtta och fick hoppa in. Jag minns att jag mötte Emil Sajfutdinov, Chris Holder och Dave Watt, säger Oliver.
– Det var en fantastisk känsla att få åka ut mot tejpen och möta de där grabbarna. Jag var klart efter i starten och kom sist. Men jag hängde med hyfsat och det var kul att titta på tv efteråt hur det såg ut och vad jag kunde göra bättre.
Därefter följde några år där han tog små, men viktiga kliv framåt i utvecklingen.
Ända till 2014.
Då han blommade ut fullständigt.
Berntzon klev in i säsongen med sitt Smederna med det lägsta möjliga ingångssnittet 0,500. Därifrån lyfte han minst sagt ordentligt.
– Helt otroligt var det. Allt bara flöt på. Jag fick köra tre gånger i veckan, i Elitserien, Allsvenskan och i Polen och hittade en bra rytm, säger Oliver.
– Det började snackas om att jag skulle få wild card till en GP-tävling och att jag skulle vara med i lag-VM och såna grejer. Jag hade svårt att ta in det, inte är väl jag tillräckligt bra för det tänkte jag.
– Men efter några omgångar låg jag tvåa i Elitseriens snittliga. Då trillade polletten ner och jag insåg att jag verkligen befann mig på en hög nivå. Det där är min överlägset bästa säsong hittills.
När semifinalen i lag-VM avgjordes på Stena Arena bestod Sveriges lag av Peter Ljung, Andreas Jonsson, Thomas H Jonasson – och Oliver Berntzon.
– Grymt mäktigt var det. Det upplever jag gärna igen, säger Berntzon och ler åt de härliga minnena.
Men det finns också mörka minnen från karriären.
I slutet av 2014 bröt han båtbenet. En skada som spökade även under 2015 och stoppade utvecklingen.
– Jag skadade mig även 1 maj det året under ett EM-kval och den skadan störde mig under hela säsongen. Det var ingen bra säsong alls för mig, säger Oliver.
Fjolåret var okej, men långt ifrån där Oliver vill vara.
– Jag började skapligt. Men hade sedan lite problem med förgasare och metanolen och såna grejer. Om allt sånt inte är i toppskick blir det svårt att hänga med de bästa.
Under de tunga perioderna Berntzon har haft efter 2014, har tankar på att sluta med speedwayen dykt upp.
– Flera gånger. Jag har mått riktigt dåligt ibland. Speedway är det roligaste som finns när det går bra. Men när det går dåligt är det hur tungt som helst. För mig har det varit extra jobbigt när jag vet vad jag kan och hur det gick 2014. Det är på den nivån jag vill vara liksom.
– Det blir som en mörk cirkel med skador och dåliga resultat. Man börjar tänka för mycket och tjänar inga pengar till att ha så bra material som möjligt.
I slutet av 2016 hittade dock Oliver någorlunda rätt i åkningen. Han bestämde sig för att åka ner och köra två individuella tävlingar i Tyskland och Polen.
Då var olyckan framme igen.
– Jag bröt nyckelbenet. Men det var faktiskt inga problem alls för mig. Säsongen var ju slut och jag kände bara att från och med det här, så blir det en nystart för mig. Nu känns allt jättebra och jag ser verkligen fram emot vad det här året kan erbjuda, säger Oliver Berntzon.
Med tanke på de skadorna du har haft redan i din karriär, gör det att du tvivlar på banan ibland?
– Det kan hända att jag tänker på att i dag kanske jag bryter ryggen eller liknande när jag åker till matcher. Men så fort jag kommer till banan och drar på mig hjälmen försvinner allt sånt där. Det händer något inom mig då. Jag vill bara ut och tävla. Det går inte att bli bra på speedway om man tvekar i täta situationer.
Något Oliver Berntzon är känd för inom speedwayen är sin oerhört vältränade kropp. Med hans tydliga muskler sticker han ut inom sporten.
– Jag började med det under 2013 och mår verkligen bra av det. Vissa är kritiska och tror inte att det är bra för speedwayen. Men jag var vältränad under 2014 och då gick det bra. Det här passar mig, säger Oliver som tränar så gott som dagligen.
– Men det går inte att få alla nöjda. Innan jag började styrketräna sa alla att jag var för tanig och borde träna för att orka fyra varv. När jag är vältränad säger folk att jag tränar för mycket. Jag väger fortfarande under 60 kilo och kör oftast konditionspass.
Oliver Berntzon har befunnit sig på en väldigt hög nivå och vill tillbaka dit. Han hoppas och tror att Västervik blir en miljö att växa i.
– Min drömtillvaro i år är att köra på torsdagar för Västervik, tisdagar för Vetlanda och söndagar i Polen. Då får jag en bra rytm och man håller igång åkningen på ett bra sätt. Jag vill hitta känslan av att allt är möjligt på banan. Hur mycket som helst handlar om det mentala i den här sporten, säger han och lägger till:
– Speedwayen är mitt allt. Det är en livsstil. Jag älskar det här.
Några jättekonkreta målsättningar för året sätter han inte upp.
– Klart att jag alltid vill höja snitten i alla ligor. Men i grund och botten är allting en resa mot det ultimata målet, säger Oliver Berntzon.
Och vad är det?
– Att en dag bli världsmästare.