Det har alltså gått tio år sedan den historiska kvällen på Ljungheden.
VT stämde träff med lagledaren Patrik Olsson och en av hjältarna, Robert Johansson, för att minnas tillbaka på guldkvällen och vägen fram dit.
Innan säsongen var det ingen som trodde på Västervik, men laget satte alla experter på plats genom att först vinna elitserien tre poäng före Vetlanda.
I semifinalen väntade länsrivalen från Målilla, Luxo Stars, och Västervik vann båda matcherna.
Stor hjälte i båda matcherna blev reserven Robert Johansson, som slog Andreas Jonsson två gånger om.
I första semifinalen valde Luxo att topp i det elfte heatet, det var tillåtet på den tiden, med både Andreas Jonsson och Hans Andersen.
– Jag skojade med min mekaniker Christian innan det heatet att jag kommer att vinna och det gjorde jag ju, säger Robert Johansson.
I returen, dagen efter, slog Robert till igen. Den här gången var det i tionde heatet.
– Vi hade en stenhård kamp där vi körde om varandra flera gånger, men jag fick det sista ordet.
Heatsegern innebar att platsen i SM-finalen var säkrad med sex heat kvar eftersom Västervik ledde med totalt 28 poäng.
Finalplatsen firades med att Robert skjutsade runt på Patrik Olsson inför jublande hemmafans.
Nu väntade alltså Vetlanda i SM-finalen, som vann första finalen med 49–47.
Dagen efter den var det alltså retur på Ljungheden. Det skulle visa sig att det blev en lång och dramatisk kväll innan allt var över.
En timme före matchstart kom det en riktig regnskur, men efter ett heroiskt jobb av banpersonalen kom tävlingen i gång runt kl 20.30.
– Jag tog mig med alla förarna till omklädningsrummet. Vi stängde in oss helt enkelt för att vi inte skulle tappa fokus, berättar Patrik Olsson.
Västervik rivstartade i den andra finalen och ledde med 25–11 efter sex heat. Vetlanda toppade sig ifatt, men närmare än sex poäng kom inte laget.
I det tionde heatet hade Robert Johansson en tuff duell med Rune Holta. Robert var inte speciellt glad på norrmannen efter målgång sedan Holta kört in precis framför honom på bortre rakan.
Dramatiken skulle få sin upplösning i det 16:e heatet. Vetlanda vann tvunget att vinna heatet med 5–1 för att få till omkörning om guldet.
I det första försöket gick Vetlandas Alex Dryml omkull, men han fick vara med i omstarten. Dryml var sist ur startsvängen i omstarten och satsade allt på ett kort, men inte bättre än att han körde omkull Västerviks Sebastian Ulamek på den bortre rakan.
Efter några minuters väntan kom beslutet från domaren Krister Gardell och det var att Dryml var utesluten. Därmed var det klart. SM-guldet till Västervik och ett vilt firande inleddes på innerplan samt att de flesta i den stora publiken, 7 264, jublade.
Segersiffrorna skrevs till slut till 52–44 och Västervik var svenska mästare med sex poängs överviktig.
Det blev ett intensivt dygn sedan SM-guldet säkrats.
Först firande uppe på banan och sedan fortsatte festen långt in på småtimmarna på Stadshotellet.
– Det var trevligt på Statt där alla förarna firade tillsammans med fans och funktionärer, säger Patrik.
Dagen efter blev det kortege genom Västervik innan hjältarna firades på Stora Torget inför en stor publik.
– Att få åka kortege var häftig och det var fullt med folk på torget. Att så många skulle komma och firas oss hade jag aldrig förväntat mig, säger Robert.
Vad var förklaringen till framgången?
– Vi hade ett jämnt lag. Sedan hade vi några förare som lyfte sig under säsongen som Bjarne Pedersen och Niels Kristian Iversen, svarar Patrik.
– Vi fick en riktigt bra lagkänsla under slutspelet. Alla hjälpte varandra som inte hade skett under säsongen, svarar Robert.
Fick nu några reaktioner efter att ni hade vunnit?
– Jag fick många positiva kommentarer. En del tyckte jag skulle sträcka på mig, men jag har alltid hållit en låg profil. Jag är inte kaxig, svarar Robert.
I dagsläget är Västervik långt ifrån ett andra SM-guld, men både Patrik och Robert är övertygade om att Västervik kommer att köra i elitserien inom en snar framtid och därmed återigen vara med och slåss om SM-medaljerna.