Förarna betygsätts på en skala ett till fem, där fem plus är det högsta betyget.
+ + + + +
Artem Laguta: Den ryske poängmaskinen, som är en av världens absolut snabbaste förare, har knappast gjort någon besviken. Laguta har varit precis den poängmaskin han är värvad att vara – och 30-åringen har inte tappat speciellt många poäng i år. På hemmaplan ser han ruskigt snabb ut, fast det gör han i och för sig på alla banor. Det är alltid en fröjd att se hur ryssen behandlar cykeln och hans otroliga förmåga att ta snabba, och korrekta beslut, när det blir tajt på banan. Kolla bara sista heatet i Motala så förstår ni vad jag menar.
Pawel Przedpelski: Att Przedpelski skulle vara en stabil Bauhausliga-förare var vi alla eniga om. Men att han skulle vara lagets snittbäste förare, och inneha en femteplats i snittligan, var det nog inte många som trodde. Przedpelski har även inlett säsongen övertygande i sin polska klubb Torun, och känslan är att 26-åringen har något stort på gång. Hemma mot Rospiggarna kunde man nästan räkna in hans trepoängare innan heatet ens var kört. Den här formen kommer han givetvis inte hålla hela säsongen, men så här långt har polacken varit ruskigt snabb. Här är det inget annat än ett toppbetyg som gäller.
+ + + +
Bartosz Smektala: Den lovande polacken har äntligen vuxit ut till en pålitlig heatledare, precis det som Morgan Andersson hade i tankarna när han värvade den då 19-årige stortalangen. Smektala kunde visserligen blixtra till vid enstaka tillfällen tidigare säsonger, men var för det mesta ganska ostabil. Troligtvis behövde han några säsonger i Sverige för att bli varm i kläderna, och nu har den satsningen burit frukt. Han har dessutom besökt samtliga bortabanor, vilket alltid är en fördel. I år är känslan att Smektala kan slå alla förare när han kommer ut på banan – och den känslan har man inte haft tidigare säsonger.
Jaimon Lidsey: Parhäst och god vän till Bartosz Smektala. Jaimon Lidsey är en sanslös talang som vann junior-VM i överlägsen form förra året (även om det bara avgjordes över en tävling). Jag var otroligt förvånad att ingen svensk klubb värvade Jaimon Lidsey redan under hösten 2019. Men nu är han här, och han har inlett säsongen klart godkänt. Debutåret i en ny liga brukar vara en ganska sömnig historia, men under sina två bortamatcher har Lidsey inte visat några såna tendenser. I Motala, som är en allmänt svår bana, tog han två heatsegrar. På hemmaplan har 22-åringen varit extremt stabil, och han och Smektala börjar allt mer likna något av ett radarpar hemma på Hejla Arena. Inget annat än en fyra i betyg för Jaimon Lidsey.
+ + +
Viktor Kulakov: Den tuffe, och smått galna ryssen, har visserligen bara kört två matcher i det blågula stället. Men där har 26-åringen visat att han definitivt håller måttet för ligan, och att succén i Rospiggarna inte var någon slump. Han har ett snitt på 2,400 efter två matcher, vilket är otroligt bra. Rysstrion, där även Tarasenko och Laguta ingår, var på egen hand nära att råna Lejonen på en poäng. Har Västervik alla förare tillgängliga kommer dock inte Kulakov att få köra. Men vi vet alla att skador kommer dyka upp, och jag är övertygad om att vi kommer få se Kulakov vid fler tillfällen i år. Ingen vet hur tillgängligheten kommer att se ut när det polska slutspelet och GP-serien drar i gång. Bredden är avgörande när det drar ihop sig, och varenda lag i ligan hade varit hur glada som helst över att en taggad Viktor Kulakov finns ett samtal bort.
Vadim Tarasenko: Inför matchen mot Vetlanda hade Tarasenko fått en tvåa i betyg. Men körningen han visade upp i derbyt var fenomenalt bra vilket inte kan ge annat än en trea i betyg. Senaste åren har jag blivit frälst av ryssen, och trodde faktiskt att han skulle öppna starkare i den svenska ligan. Han var absolut inte dålig i sina två första matcher, men mina förväntningar var så höga på Tarasenko efter hans galna utvecklingskurva 2020. Men som sagt, det var mina personliga förväntningar. Tarasenko kommer köra in många viktiga poäng för Västervik under året, och jag tror han får ett högre betyg när vi summerar säsongen i höst. Tillhör inte de fyra starkaste, utländska förarna i laget och sitter lite i samma sits som Kulakov. Men tillgängligheten kommer även ge Tarasenko chansen, det gäller bara för ryssen att ta den.
+ +
–
+
Anton Karlsson: Det tar emot att ge både Noel och Anton enbart en etta i betyg. Men farten har inte riktigt funnits där för Gamlebysonen, vilket synts i protokollet. Anton är en otroligt smart, ödmjuk och begåvad speedwayförare, och hans tid kommer. Jag tror att det bästa som kunde hända Västervik, men också Anton och Noel, var att Fredrik Lindgren kom in. Nu tävlar de två hemmaprodukterna om platserna de ska ha – väst sex och sju. Det kommer öka konkurrensen och skärpan, och de slipper åka på ordinarie plats. I hans sista heat mot Vetlanda visade Anton vad han kan, och gav rutinerade Tomasz Gapinski en rejäl match om tvåpoängaren.
Noel Wahlqvist: Jag har sagt det förr, och jag säger det igen. Noel Wahlqvist är en gudabenådad talang. Men att förvänta sig att en 17-åring ska gå in och plocka poäng i Bauhausligan är inte mänskligt. Självklart hade Noel önskat att han tagit fler poäng, men det är nog hans egna kravbild. Även hans tid kommer inom sinom tid, och han kommer i framtiden ta många, många poäng i Bauhausligan. Men som 17-år ska man inte kunna mäta sig med ordinarie förare i Bauhausligan. Nu ska det dock bli underbart att se honom och Anton i väst sex och sju.
Kört för få matcher för att betygsättas: Philip Olofsson, Alex Johansson, Mads Hansen och Fredrik Lindgren.