När vi besökte tävlingsområdet var det full aktivitet bland löparna för att förbereda sig för dagens tävlingar.
— Det är många klasser som ska tävla i två dagar, 51 klasser. Vi har idag nått den magiska gränsen av över 1 000 anmälda löpare till dagens tävlingar, sa Staffan Skobe, tävlingsledare, och sken ikapp med solen.
Detta gör Tjust 2-dagars till kommunens största idrottsevenemang tillsammans med Karhu Run i år. Tävlingsledningen riktade samtidigt ett stort tack till markägarna och Västerviks kommun som gjort detta evenemang möjligt i området runt Kilmare Gård. Terrängen runt Kilmare gård bjuder på detaljrik skogsmark, svag till måttlig kupering och mestadels god framkomlighet.
Orienterare är ju gäster i naturen. Naturen är deras idrottsplats, men den är också en levande miljö för växter och djur så där måste man också visa varsamhet och hänsyn.
Att orientering är en sport för hela familjen märks tydligt på tävlingsområdet. För de som var för små för att vara med i den riktiga tävlingen fanns miniknat, och vid målet fanns ett barnpassningsområde.
– Ingen kan egentligen anordna en tävling nu för tiden utan att ha barnpassning. Orientering är en riktig familjesport, sa tävlingsledningen.
Även bland deltagarna var åldersskillnaderna stora. Klasserna spände sig från 10-åringar till H85. En av de mer rutinerade löparna i fältet var Ankarsrum OK:s Gunvald Bruce, 85 år. Han var nöjd med dagens lopp.
– Det var en lurig bana och några kontroller låg lite gömda, så det tog lite extra tid. Det var en omväxlande skog och inte så många synliga vägval, sa Gunvald och fortsstte
– Orientering är en bra motionssport, där man får träna både kropp och knopp. Jag tränar varje torsdag, då vi har veteranorientering. Vi är cirka 50 stycken som träffas på olika ställen, typ Ankarsrum, Gamleby, Vimmerby och orienterar en stund och sedan fikar vi och har trevligt, skrattade Gunvald och fortsatte att packa ihop sin väska.
– Nu skall jag ladda om, så kör vi imorgon igen.
– Det är kul att springa rätt och hitta rätt kontroller, sa Nora Bringert, fem år, tillhörande Katrineholms OK, som tillsammans med mamma Anna precis skulle springa en inskolningsbana. Den består av en bana som är ca 1 km och efter varje kontroll är det uppsatt ett ansikte med en glad och sur mun för att visa om de är på rätt eller fel väg.
– När man tittar på kartan så får man se världen på ett helt annat sätt, förklarade Nora och studsade av förväntan på att få starta.
Efter målgång träffade vi en glad Nora som sa så här om hur det varit idag.
– Det roligaste var att hela tiden få vända och vrida på kartan och springa rätt. Nu skall jag tillbaka till pappa, mormor och morfar för att vila lite och stretcha lite. Jag kanske skall springa ett lopp till, avslutade Nora och sprang vinkandes iväg.
– Ja, vi får väl se om du orkar, inflikade Noras mamma och skrattade.
Orientering är en spännande och intressant sport. Imorgon väntar en nya banor för deltagarna, stora som små.