38-årige Björn Lindros från Västervik är van vid att röra på sig. Han spelade både fotboll och innebandy i sin ungdom, men efter att han drog av två korsband kunde han inte hålla på med sport längre.
– Jag var runt 25 år och började springa istället, berättar Björn som numera bor i Linköping men fortfarande är med i Västerviksklubben Klubblösa IF och har sprungit Lidingöloppet, Göteborgsvarvet och Kyrkstafetten för att nämna några.
Han har även åkt Vasaloppet (öppet spår) på sex timmar och kommit fyra i Västerviksloppet Karhu Run, och beskriver sig som en slags elitmotionär.
År 2013 sprang han 175 mil, runt tre mil i veckan. Det här året inledde Lindros med att springa över en mil fem dagar i rad (2–6 januari) för att sen vila en dag och springa milen igen de två nästföljande dagarna.
Blir det verkligen bara tre mil i veckan?
– Det där var ju precis efter jul när jag kände lite ångest efter julmaten, annars springer jag inte så där mycket utan det blir runt tre mil i veckan faktiskt.
Att det är snö och is ute gör honom ingenting.
– Nej, det är bara att använda sig av broddar på löparskorna, de biter jättebra på isen. Värst är i så fall när det är lössnö eller snömodd, då glider man omkring lite.
Kan man inte bli sjuk om man springer när det är riktigt kallt ute?
– Det är bullshit. Motionera utomhus kan man göra året runt. Det där är bara något som folk hittar på för att slippa. Om det inte är minus 20 grader eller under så påverkas inte luftrören nämnvärt, svarar Björn och fortsätter:
– Vill man röra på sig hittar man sätt och tid. Det gäller att ha en egen drivkraft annars håller det inte. Nu när jag har småbarn hemma så får jag springa efter att jag har nattat dem på kvällen, eller på lunchen när jag jobbar.
Hur ska man klä sig?
– Underställ och funktionskläder är bra. Man kan även ha vindjacka och vindbyxor över. Blåser det, som det ofta gör i Västervik, är det skönt med en halsduk. Det och vantar håller värmen bra. Man ska även tänka på att klä sig lite tunnare än vad man tror eftersom man blir varm ganska snabbt och då kan bli svettig och blöt. Därför ska man inte vara ute för länge så att man inte blir nedkyld.
Hur länge är för länge?
– Om man tänker medicinskt, alltså på hälsan, när man motionerar så räcker det med 20–30 minuter där man tar i. Det viktigaste är att man får upp pulsen och blir trött av att exempelvis jogga eller springa, än att gå en promenad på en timme. Men väger man mycket är det bra att gå i början. Sen varefter kan man öka. Ju bättre tränad man är desto högre fart kan man hålla och desto mer förbränner man.
– Men, som sagt, det är bättre att köra kort och hårt, att springa 2,5 kilometer fort än att gå en mil. Det behöver inte ta så mycket tid att motionera. Det finns därmed inga ursäkter. Jag har aldrig låtit mig hindras av varken väder eller tid, menar Björn Lindros.