Passa på att gå och titta på Västerviks IK nu under avslutningen om du vill se dem i Hockeyallsvenskan. För det finns en överhängande risk att dessa veckor innebär slutet på en era, en stormaktstid, för klubben.
I nästan ett decennium, åtta säsonger, har VIK spelat i näst högsta serien. Resan tog slut redan förra våren egentligen men den gången smög man sig tillbaka via skrivbordet. Man har levt på lånad tid, på en ohållbart liten organisation med faciliteter undermåliga ändamålet. Att man varit i slutspel fem av dessa åtta säsonger är egentligen helt otroligt, sett till förutsättningarna.
De senaste två spelåren är mer av normalläget. VIK ska hålla till i de nedre regionerna, behöva överprestera för att undvika kval. Behöver träffa rätt på de flesta värvningarna. Jobba lite hårdare, lite annorlunda än alla andra för att maximera sitt utfall.
Med tre veckor kvar av grundserien och en knappt tio matcher lång transportsträcka till ännu ett ovisst kval kan det vara läge att pausa och inse vad som är på väg att ske – i alla fall för dem som inte fick ett wake-up call förra våren, när Tingsryd utmanövrerade VIK.
Vi ska inte gå några händelser i förväg. VIK har spetsat truppen, ser ut att få tillbaka några spelare snart och har, tror jag, hygglig chans mot Östersund i play-out. Man kliver in som underdog men är knappast uträknade på förhand. Det sportsliga är ena benet, det ekonomiska det andra. Som alltid med VIK i Hockeyallsvenskan så dras man med för stora utgifter, det kommer liksom på köpet, och skulle man betvinga Östersund går man en annan fight i papperen.
Men spelar det någon roll, ur ett större perspektiv? Finns intresset att behålla VIK i Hockeyallsvenskan?
Jag upplever att en nämnvärd andel av kommuninvånarna myser nu. De tycker det är lite härligt att det går dåligt för VIK. Jag möter det i vardagen och i jobbet: till exempel hos mindre klubbar som anser sig få för lite bevakning av oss samtidigt som de tycker VIK får för mycket. VIK:s resultat påverkar inte vår bevakning av andra idrotter, intresset för den enskilda klubben eller sporten styr det. Förutom ett annat föredöme, Västervik Speedway, är idrotten i stan på en horribel nivå, nästan genomgående, ur ett nationellt perspektiv. Ser man till intresse är det ingen utanför den närmaste klicken som bryr sig, vilket är jätte-jättesynd. Jag hade gärna bevakat ett fotbolls- handbolls- eller basket-lag om intresset fanns. Det är inte för min eller mina kollegors skull vi bevakar VIK och Västervik Speedway mest.
Det var ett sidospår men min ursprungliga teori och frågeställning kvarstår. Varför känns det som att så många vill att VIK ska åka ur? Är det besvikna föräldrar vars söner ratats till förmån för en amerikan? Är det luttrade Tjusthallen-herrar som tröttnat på förluster och vill se laget vinna om det så är mot Valdemarsvik? Är det invånare ointresserade av idrott som tror att en ny arena gör annan verksamhet lidande? Är folk bara trötta på VIK?
Mycket pekar på det men även det är väldigt synd. För vad har vi som piggar upp livet under vinterhalvåret i den här väldigt speciella staden? VIK skulle finnas kvar med sina kärnföljare även ett hack ner men staden skulle försvinna från elitkartan under väldigt många månader, för att inte tala om alla följdeffekter en degradering skulle få på verksamheten.
Så passa på. Gå och se elitidrott vintertid i Västervik. Risken finns att det dröjer innan chansen dyker upp igen.