Låt oss fastslå en sak direkt: Västervik Speedway kommer inte att gå igenom Allsvenskan med enbart segrar även i år.
Förra året var ju extraordinärt på alla sätt.
Med det sagt: de har ändå ett högst potent lag som har alla möjligheter att bli mästare för andra raka gången.
Men det kommer att rassla in ett par bortaförluster tills dess.
Det är inte vilka förare som helst som har lämnat Västervik. Mikael Max och Jacob Thorssell var två tunga heatledare som alltid levererade, där den sistnämnde hade en formidabel utveckling under säsongen och blev hela Speedwaysveriges golden boy. De bar laget tillsammans med Stena Arena-ikonen Peter Ljung.
Nu har Max slutat och Thorssell tvingades avstå Västervik på grund av polska bestämmelser. Det är två hål man inte fyller igen hur lätt som helst.
Jag måste ändå säga att speedwayprofessorn Morgan Andersson har löst det på ett bra sätt.
Mikkel Bech Jensen är ett tidigare underbarn, som har kapaciteten och bör bli en massiv poängplockare i Allsvenskan.
Därtill har Oliver Berntzon och Victor Palovaara tillkommit. Två unga svenskar som vill framåt, och i den bästa av världar gör någon av dessa två en Jacob Thorssell-säsong, även om det inte är troligt.
Jag tror dock på Berntzon i år. Muskelpaketet från Anderstorp kan mycket väl visa sig vara ett av årets nyförvärv i Allsvenskan.
I de bakre leden i Västerviks lag är mycket sig likt. Toppjuniorerna Joel Andersson och Joel Kling är kvar. Freddie Eriksson är nu att räkna med från start. Och i Rasmus Jensen finns i kulisserna en stark förare redo att hoppa in om han får chansen.
Den stora skillnaden är toppskiktet.
Inför förra säsongen visste vi att Ljung, Max och Thorssell skulle bli tre starka heatledare (även om det var överraskande att Thorssell var bäst av alla och vann hela snittligan).
Inför årets säsong vet vi bara att Ljung kommer att bomba in poäng och visa vägen i de tuffaste heaten mot slutet. Hur det blir med de andra två rollerna som heatledare får framtiden utvisa.
Men som sagt: jag har höga förväntningar på både Bech Jensen och Berntzon. Och om Västervik ska vinna den allsvenska finalen i höst krävs det att de mynnar ut i utropstecken.
Hur ser då motståndet ut för Västervik i den jämna serien?
Tja, det tar mindre tid än att sladda igenom en kurva att scanna av det. Det är ju bara tre lag utöver Västervik i serien. Att det är så är sorgligt, men jag tänker inte uppehålla mig vid det utan konstatera att det är jättetråkigt, och att Svemo i sin tur gör helt rätt som kör dubbelmöten både hemma och borta i grundserien.
Vargarna blir laget att se upp allra mest med enligt mig. Två starka nyförvärv i Linus Sundström och Jonas Davidsson har tillkommit, vargflocken är ett tämligen komplett lag som kommer att fälla många byten.
Griparna, anförda av finsk och polsk spets, ska också tas på största allvar. På deras knixiga oval kommer de greppa tag i så gott som alla matcher.
Örnarna har kvalitéer och blir absolut ingen slagpåse. Men att de ska flyga tillräckligt för att nå final, det är orimligt.
Allsvenskan i speedway är en speciell andraliga. Det är ju nästan lika spännande att få reda på om det vinnande lag tar steget upp som att få reda på vilka som vinner finalen.
Det kan man tycka vad man vill om.
I min spåkula ser jag en E22-final mellan Västervik och Vargarna framför mig – där det kan gå precis hur som helst.
Både när det gäller själva matchen.
Och huruvida vinnaren tar elitserieplatsen eller inte.