Det var nästan svårt att hänga med i turerna när Östersund tog emot VIK på måndagskvällen. VIK-tränaren Martin Gudmundsson beskrev inför matchen nykomlingen som ett "run and gun-lag" och att de spelade med öppna spjäll. 60 minuter show senare får man säga att den analysen stämde.
Tränaren själv tog ett par djärva beslut inför matchen. Han skrev alla spelares namn på varsin papperslapp, knycklade ihop dem, lade dem i en gammal Jofa-keps, drog dem ett efter ett och pusslade därefter ihop laguppställningen. Det kändes i alla fall som att det var så han gick till väga för det var rejäla omkastningar: Victor Öhman till vänster i PP, Erik Gustafsson på blå, flera tidigare tongivande spelare i högst begränsade roller och Edvin Olofsson i mål.
Min morbror, när vi lottade lag i diverse sammanhang, skrev nationernas namn på svenska förutom i Frankrikes fall, då fick det stå France. Jag bör fråga honom om resonemanget bakom det.
Matchen på isen följde samma mönster. Utvisningar så fort det var kontakt och all rytm och momentum lagen tyckte sig ha togs med ens ifrån dem, mål i så gott som varje sekvens och det mesta var ur led. Det enda som var konstant var kvaliteten på Marcus Vela och Daniel Brickley.
När korten hade landat och visslan ljöd för sista gången går det inte säga annat än att Gudmundsson med team fick önskad effekt och utdelning. Man lämnade en stökig bortaaffär som kan och kunde gått åt vilket håll som helst med massor av saker att bygga vidare på. Säsongens första trepoängare, bortaseger, en hel del spelare med sina första poäng, ett fungerande power play, en säsongsdebuterande målvakt som fick vinna för att nämna de mest uppenbara.
Men nyckelfrasen här är att bygga vidare. Den här matchen måste anses vara en anomali – inte nödvändigtvis i prestationsnivå – men i utdelning, struktur och, i brist på bättre ord, energi. Ledarna kommer inte alltid kunna kräma ur den här effekten genom omkastningar utan de måste hitta de delar i spelet och de konstellationer som fungerar och bygga därifrån.
Resultatet och utfallet styr givetvis åsikterna till viss del men jag står fast vid att det var nödvändigt av ledarna att skaka om ordentligt för att väcka ett lite slumrande lag. Det intressanta blir att se vilken VIK-edition som intar hemmaisen mot Tingsryd på fredag.