Sju inkörda poäng, en andraplats i elitserien och en känsla av att ett missat slutspel inte finns på världskartan hur mycket du än bläddrar i din atlas.
Västervik Speedway har fått precis den starten de önskade sig på den här säsongen.
De fem matcherna hittills har gett en hel drös med positiva besked för Morgan Andersson.
Jack Holder är väl snart bättre än bror sin, Anton Karlsson visar att fjolårets framfart inte var tur, Sam Masters kliver in och gör det bra när han får chansen vilket bara understryker hur stark bänken är i Västervik, och Bartosz Smektalas utvecklingskurva pekar mer uppåt än besökssiffrorna bland Västerviks krogar de kommande veckorna.
Det har gjort att Västervik har haft råd med en Nicki Pedersen som inte har varit den där outtröttliga poängmaskinen vi har vant oss vid de senaste 15 åren. 14+1 poäng mot Dackarna senast var mer The Nicki Way – och Västervik behöver en het Pedersen för att ha en chans på SM-guldet.
Bland allt solsken i truppen är det Peter Ljung som det har skinit mest om.
Åsedasonen är bättre än någonsin – som 36-åring.
36 i speedway är som 26 i fotboll, en ålder där många når sitt max.
Det kan vara just det vi bevittnar hos Peter Ljung.
Han har varit duktig länge. Men det var under många år som han inte kunde hantera en roll som heatledare i elitserien över tid.
När han var första vevan i Västervik var det Bjarne Pedersen och Tomasz Gollob som ledde trupperna. I Vetlanda bars laget av Jaroslaw Hampel och Rune Holta. Och i senaste svängen i Dackarna var det Patryk Dudek och Fredrik Lindgren som höll kursen.
Peter Ljung var killen som gjorde ett gott dagsverke utan att vara någon att luta sig emot.
Ljung kunde åka ifrån Greg Hancock i ett heat för att ta stryk av Fredrik Engman i nästa. Sånt där hände gång på gång. Och det är inget märkvärdigt med det egentligen, så är det för de flesta förarna i den här tajta sporten där marginalerna är mindre än Liberalernas avstånd till fyraprocents-spärren i EU-valet och beslut ska fattas på en tiondel på banan när du har vilt jagande polacker till höger och vänster.
Det är bara om du har nått en väldigt hög nivå som du undviker det där.
Peter Ljung har nått dit nu.
Han är en pålitlig chaufför i elitserien där poängen håvas in i en strid ström och han klarar av att leverera mot motståndarnas toppförare när det drar ihop sig efter paus. Den enda svenska föraren som är bättre än Ljung är Fredrik Lindgren och han kommer att stå som världsmästare i höst.
Sedan är säsongen lång. Peter Ljung kommer givetvis att ha en och annan sämre insats. Han är ingen robot eller Bartosz Zmarzlik (räknas det som samma sak förresten?). Men på Hejla Arena framför allt, där har förarna i vit och gul huva anledning att få ett stresspåslag när de har en hemmaförare med gröna ekrar i bakhasorna.
Då är det större risk att du blir omkörd än om Nicki Pedersen är bakom.
Ett faktum som ringar in Peter Ljungs kliv.