Hockeysajten EliteProspects, som jag använder varje dag, släppte i veckan en ny funktion som går ut på att se vilken poängfart en spelare håller. Alltså hur många poäng en spelare kommer att avsluta säsongen med förutsatt att produktionstakten bibehålls. Till exempel är Skyler McKenzie på väg mot 22 mål. En funktion jag inte visste att jag saknade men EP fortsätter bryta ny mark för alla oss som följer hockeyn. Imponerande.
Det här ska inte handla om EP men övergången till VIK:s poängsnitt är inte helt krystad. Inför fredagskvällens match borta mot Almtuna ligger man på 1,3 inspelade poäng per match, 55 på 42. För att sätta det i perspektiv tog VIK under hela Roger Forsberg-säsongen 2017/18 1,3 poäng per match. Då 69 på 52 vilket, galet nog, resulterade i negativt kval. 69 poäng den här säsongen kommer räcka till play-in, vilket dels vittnar om att ligan blivit mindre jämn och dels att den säsongen var något exceptionellt.
I skrivande stund skiljer det 57 poäng mellan ledande HV71 och jumbon Troja. För att återkoppla till säsongen 17/18 igen så skiljde det då 33 mellan topp och botten efter grundseriens slut.
Med snittet 1,3 är VIK på väg mot 67-68 poäng vilket som sagt bör generera en slutspelsplats. Ishockey är ju dock inte så enkelt och VIK är ett väldigt annorlunda lag nu gentemot i höstas. Laget är inne i den värsta formsvackan VIK haft under sina år i Hockeyallsvenskan, bortsett från en period hösten 2019 då man tog blott en poäng på sex matcher. VIK har under den pågående förlustsviten plockat tre poäng.
Laget har spelat 42 matcher och det går en tydlig skiljelinje mitt i de här 42. Den 21 matchen var mot Södertälje hemma, en klang och jubel-föreställning VIK vann med 10–0. Under de första 21 matcherna tog VIK i snitt 1,6 poäng per match, 35 stycken. Under de 21 senaste: 20 poäng, 0,95 per match.
Det är den analysen VIK behöver göra, vad hände i slutet av november? Varför slutade man plocka poäng i den takten? Hade man fortsatt ligga på 1,6 per match hade man idag haft 67 poäng och varit med bland topp sex-lagen. Paradoxalt nog är det just med anledning av VIK:s starka höst som vi ifrågasätter resultaten nu. Bättre att vara jämndålig än att vara jättebra och bli sämre?
Sen ska vi komma ihåg att den nuvarande placeringen är närmare vad vi kan förvänta oss av en klubb som VIK än när de låg trea i höstas. Bortsett från årets flopp Södertälje och årets raket Kristianstad är tabellen en återspegling av lagens spelarbudgetar. Det kan vara värt att komma ihåg innan man börjar gapa om sparken, som jag faktiskt sett en del göra på sina håll.
Jag kommer idag inte att göra någon djupdykning i varför säsongen tog den här riktningen men för att skrapa på ytan känns det som att man hamnat på fel sida av marginalerna lite för ofta. Dels är det oflyt, man har missat många lägen samtidigt som målvaktsspelet har blivit sämre. Man har också, som jag varit inne på tidigare, tappat viktiga pjäser längs vägen och kanske inte riktigt "fått ihop gruppen". VIK har historiskt haft en förmåga att resa sig när det varit tufft och jag tror man grejar det den här gången också.
Till sist: Wow, vilken "deadline-day" det blev. HV71 flexade de ekonomiska musklerna ordentligt och i stort sett alla lag agerade. Det ska bli ruskigt spännande att följa slutspelet framåt våren, med eller utan VIK:s medverkan.