VIK har alla komponenter på plats för att utmana

Slutspel fem år i rad, en återvändande målvaktsprofil, värvningar som ser ut som fullträffar och lite mer kontinuitet i grejerna. Mycket ser bra ut i VIK – förutom det jag anser vara det viktigaste.

Daniel Brickley är ett av de meriterade nyförvärv som gör Västerviks IK till en slutspelskandidat även den här säsongen.

Daniel Brickley är ett av de meriterade nyförvärv som gör Västerviks IK till en slutspelskandidat även den här säsongen.

Foto: Jonathan Åhman

Krönika2022-09-17 08:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Och det är varken någon hemlighet eller nyhet att det är så det funkar. Jag pratar om organisationen. När Emil Georgsson, då sportchef, klev ner som assisterande tränare, var jag kritisk. Jag var kritisk i våras när Martin Gudmundsson tog på sig sportchefskoftan utöver huvudtränarmunderingen. En ståndpunkt jag vidhåller, samtidigt som jag förstår och respekterar de ekonomiska mekanismerna bakom.

VIK har ett bra lag, spännande värvningar och karaktärer i laget. Nere på isnivå finns allt som krävs för att fightas om en slutspelsplats igen. Martin Gudmundsson är helt rätt person för det här uppdraget med sin intensitet, arbetsmoral och ovilja att rubba på sina principer. Han vet vad han vill åstadkomma och viker inte från den planen.

Men VIK är större än A-laget, större än enskilda matcher. En ny arena syns i horisonten – det öppnar för en annan verklighet –  men vägen dit är både otrampad och oklar. Vad händer om och när Gudmundsson lämnar för grönare betesmarker? Vad händer den säsongen allt går stolpe-ut? Det kan låta dystopiskt och pessimistiskt men klubben måste bli större i organisationen. Stå på fler ben och allt det där. Rekryteringen av Joakim Englund på marknadssidan är ett kliv i helt rätt riktning. Nästa steg bör vara att få in en klubbchef som kan ta över en del arbete från den sportsliga organisationen och därefter någon som kan stärka upp VIK:s varumärke i den allt större sociala medier-världen.

Att VIK, trots de allsvenska framgångarna det senaste halvdecenniet, är etablerade på nivån är att vara naiv. För VIK handlar det fortfarande om att vara den mindre klubben som är urbota tråkig att ställas mot, att maximera sin lilla budget, träffa rätt med fler förvärv än andra och om att skapa en miljö som attraherar spelare. Det har sannerligen sin charm och vi ska inte ta deras existens i Hockeyallsvenskan för given, många timmars hårt slit från få personer ligger bakom.

Tillbaks till isen. Som jag skrev finns alla sportsliga verktyg för att komma topp tio. Marginalerna är små och starten viktig. Klyschornas mormor men de stämmer. PP-spelet måste upp, målvaktsspelet likaså. För hårt jobbande kommer VIK att vara. Nu lägger vi en evighetslång försäsong bakom oss och ser fram emot allt Plivit Arena har att erbjuda i en i övrigt mager idrottsstad.