Välkomna till Hockeyallsvenskan till Luke Green, Bode Wilde och era landsmän. Det är den här glamorösa tillvaron ni är en del av nu. Köttbullar, potatis och brunsås i folie och 35 mörka mil hem efter tredje raka torsken.
Ligan är tuff. Den är tuff när du har fullt lag, den är ännu tuffare när du saknar fyra av dina ordinarie forwards. Här kunde vi kunnat stänga kvällen, konstatera att VIK "inte orkade" eller "har för många tongivande spelare borta". Och ja, vi kommer ganska nära sanningen med den typen av påståenden. Jag brukar ha för vana att bedöma varje enskild insats fristående utifrån rådande förutsättningar och har ofta svårt att förlika mig med bilden av att spelarna inte orkar eller dylikt. Det hade varit lätt för mig att sitta här och minsann kräva att man ska var 100 procent påslagna varje kväll, varje byte, varje millimeter. En naiv världsbild jag försöker skaka av mig. I det här fallet tror jag nämligen att det är så enkelt. Den här kvällen, mot Västerås, orkade man inte riktigt bjuda upp. Soppan var slut redan i lördags eftermiddag och man har inte fått in den energi som krävs, snarare blivit av med ytterligare ångor.
I dessa lägen är det bra att, som VIK, ha en buffert. Någon ekonomisk buffert att tala om finns inte i deras verklighet men en poängmässig sådan har man jobbat till sig. Starten har varit överraskande bra och man har fått ut många poäng per investerad krona hittills. Man har inte det djupet i truppen som de absoluta topplagen har och därför blir effekten av att ha tongivande spelare borta extra tung för ett lag av VIK:s dignitet. Av just den här anledningen tippas VIK på runt plats 9-13 i förhandstipsen.
Man har gått ganska hårt på ganska många spelare en hyggligt lång tid och det tar ut sin rätt. Spelarna orkar inte leverera på en hög nivå flera byten i rad och om du därtill börjar spelar lite energisnålt är du på en fin gräns mot passivitet vilket gör dig reaktiv snarare än aktiv.
Nej, det är inte kul eller bra med två raka 4–0-förluster mot jämförbara motstånd men VIK:s buffert gör att man kan klara en svacka. Nu handlar det bara om att få det att stanna vid en svacka och inte bli en regelrätt förlustsvit. Därför vore en, gärna två, kroppar till helgens dubbelduell mot Tingsryd välkommet. Än är det ingen fara på det rödblå taket.