Den senaste tidens matcher, sedan det sista hoppet om att undvika kval till slut försvann, har varit...vi kan kalla dem beigea. Även om VIK säkert försökt ta sig an dem med någon slags yrkesstolthet och med vetskapen om att man behöver praktisera de nya taktiska grepp man försöker implementera så har det blivit tydligt hur tråkigt ishockey, all idrott antar jag, blir när matchen i sig inte betyder något.
En transportsträcka mot det som komma skall, helt enkelt. Transporterat sig har VIK-laget gjort. Onsdagens förlust mot BIK Karlskoga följdes av en natts sömn och vid 08-snåret rullade bussen norröver med destination Östersund. En resa man ska göra minst en gång till snart igen. Vill det sig väl för VIK – eller illa – är matchserien över efter fyra matcher. En eventuell femte match spelas i Jämtland, precis som en sjunde, om så krävs. Men riktigt där är vi inte än.
Först ska den här till synes meningslösa – VIK kommer bli sist, även om man teoretiskt har chans att ta igen nio poäng och 40 mål med tre matcher kvar – ishockeymatchen spelas. Omgång 49 mellan två kvalklara lag. Inte mycket att skriva om eller att se, kanske? Det beror lite på hur lagen väljer att ta sig an matchen. Jag ser två alternativ.
- Det mest rimliga och troliga är att genom en solid insats positionera sig inför kommande kval. Fortsätta bygga vidare på sitt spel, hitta kemi i formationerna, få flow i PP, allt det där. Om man ska vara lite samtidsflummig: skapa positiva minnesbilder att ha med sig framöver.
- Det roliga, men osannolika, vore att spela lite rävspel. Kasta om i formationerna, inte blotta sina powerplay-enheter och varianter. Köra lite hela havet stormar, vilket kan vara roligt för alla utom målvakten.
Nej, jag är inte så naiv att jag tror att något av lagen tänker så. De har högst troligt tillräckligt bra koll på varandras styrkor och svagheter för att inte hålla sig till sina ordinarie koncept. Men det vore uppfriskande och kul med lite ruffel och båg.
Är det viktigt att vinna den här matchen? Ja, det finns ett värde i det, tror jag. Dels av anledningarna listade ovan men också för att allt blir lite enklare då. Man ska bussa hem igen, ha ledig helg, riva av en match mot seriesegrarna i Brynäs innan man avslutar med hemmamatch mot ett stressat Björklöven. VIK-laget är under press som det är så några dagars relativ arbetsro unnar jag dem. För sen börjar allvaret – det ser i alla fall jag fram emot.