Det ser ut som att de mer nyliga tillskotten klivit in sömlöst och hittat sina arbetsuppgifter direkt. Cedric Lacroix bidrar mycket med sitt tuffa spel och ger dessutom Gustav Salmi nödvändig uppbackning i det arbetet. För det var mycket det fysiska och aggressiva som gav VIK en rättmätig trepoängare mot Djurgården.
Jag tror inte Nichlas Falk kunde ha ritat upp en bättre prestation. VIK såg ut på det sätt vi tidigare sett glimtar av, innan något onödigt misstag kastat allt över ända och man fått börja om. Den här eftermiddagen kom man inte i vägen för sig själva utan behöll såväl tålamod som kyla och initiativ. Det var ett aktivt, kaxigt VIK som gav sig själva en ny vägvisarmatch.
Offerviljan fanns där vilket inte minst är nödvändigt i numerärt underläge.
Målvaktsspelet fanns där – Edvin Olofsson är huvud och axlar före kollega Porter just nu.
Effektiviteten fanns där och det bäddar för utdelningen i det numera ganska potenta PP-spelet.
Misstagen och utvisningarna var få och sammantaget ger det ett bra VIK-lag.
VIK går på julledigt under strecket och sett till hösten är det där man hör hemma. Jag är dock inte säker på att det är där man kommer hamna när vi sammanfattar grundserien i mars. En vinst på de åtta senaste men jag ser ändå formpilar som pekar uppåt.