Fullt ös i hallen – den nya kids-klacken är fenomenal – tredje raka efter finurlig Falk-disciplin, en neutraliserad nykomling och ett VIK som för första gången på vad som känns som en evighet har vind i seglen. Att det går fort i hockey var jag bekant med men att VIK-skutan skulle slå en 360 på så kort tid trodde jag inte.
Pratar man med spelare och ledare så är det inga konstigheter som ligger bakom scenförändringen: summan blir högre av individernas bidrag. Fler jobbar mer, kort och gott. Så funkar idrotten och precis som en negativ spiral är svår att bryta är en självförtroendesnöboll svårstoppad.
Med den breda penseln går det att peka på ett förbättrat målvaktsspel, fler täckta skott, färre uppenbara misstag och skarpare skytte. Man kommer rätt nära sanningen då för när allt kommer kring är det som utspelar sig på isen inte fullt så komplicerat som de i och runt den vill få det till.
Jag tänkte dock försöka bryta ner uppryckningen i något mer handfasta delar. Det hela börjar med spelet bakifrån, där har VIK förenklat kraftigt och skapat en tydlighet i hur man tar sig ur en forecheck – samma gäller för alla, man spelar tillbaka på korta sidan och flyttar kampmomentet till långsargen istället. Tidigare rådde en osäkerhet där vissa skickade i bortre rundel eller försökte spela centralt. Falks strävan efter att skapa ryggmärgsbeteenden underlättas av en stramare taktisk ram.
Sen har man kommit längre med dynamiken i laget. Skiftningarna är färre och den interna förståelsen för varandra större. Mot Nybro var det en väloljad fjärdekedja och ett Anton Svensson-skott av bästa Öhman-snitt som bärgade segern. Nu är det "bara" spetsimporterna som ska hitta rätt.
Ramar och dynamik, visst, det hela bottnar ändå i att laget kämpar, svettas, sliter mer. Det har givit resultat i tabellen och det har, är jag säker på, fått många fler att ta till sig den här VIK-upplagan. Segersviten kanske inte överlever onsdagen men även om man skulle åka hem tomhänta känner jag mig trygg med att tron, spelet och glöden inte nollställs – det här laget har tagit sig över den kullen.
Till sist: ja, Ludvig Hedström gjorde nytta men han går att ersätta även om timingen suger för VIK:s del. Det är bara att gratulera honom till ett för mig överraskande långtidskontrakt i Södertälje. Vägen från frysbox till hetluft är inte alltid lång.