Vi är inne i slutfasen av den här säsongen. En Hockeyallsvensk vinnare ska koras, när det nu blir, och en svensk mästare ska tas fram. Därefter väntar ett par månader av omstrukturering. Lag ska byggas om, planer ska smidas, riktningar pekas ut. Som alltid kommer regelboken ses över men det finns andra aspekter i hockeyapparaten som också kan behöva lite revision. Jag har hittat fem punkter jag önskar vi införde i svensk hockey som är just önskningar, inte nödvändigtvis förankrade i våra lagar eller strukturer.
1) Offentliga löner.
Tyvärr har vi inte offentliga löner bland våra idrottsutövare i Sverige, likt proffsidrotterna i Nordamerika. Jag säger tyvärr och det handlar inte främst om nyfikenhet utan kravställning. Vet vi hur mycket en spelare tjänar vet vi också vilka krav vi kan ställa på honom. Det hade också varit lättare att se vilka sportchefer som hade fått ut mest per investerad krona, nu får vi istället nöja oss med ganska grova uppskattningar.
2) Lönetak och lönegolv.
Lönetak kanske säger sig självt. Det skulle minska klyftorna mellan lagen och hålla ner lönerna över hela ligan. Som det är nu kan en ganska medioker svensk spelare pressa upp sin lön ganska ordentligt. Är det hans fel? Absolut inte, han och hans rådgivare ska ha beröm för det. Klubbarna, däremot, borde tänka om. Med ett lönetak skulle många sportchefer med större plånböcker få tänka ett varv till. Lönegolvet är också viktigt för att bibehålla konkurrensen i ligan och för att hålla lönerna på en jämn nivå. Om det inte redan finns skulle jag vilja se en minimilön för spelarna också.
3) Gemensamt startdatum och fast antal träningsmatcher.
Det här är vanligt i Nordamerika i såväl proffs- som skolidrotten. Där börjar träningslägren ett visst datum över hela ligan och lagen har ett fast antal träningsmatcher inplanerade. Det är till och med ålagt med böter att ha ledarledda träningar utanför överenskommen tid. Det är något man borde införa i Sverige med. Det skulle ge alla lag samma förutsättningar under försäsongen och ett tydligt startdatum.
4) Minskat transferfönster eller transferkort.
Ni vet att jag tjatar om det här om att kontrakt inte är värda något längre. Spelare kan lätt gnälla sig bort om det inte passar och klubbar kan frysa ut en spelare och således få honom att snabbt vilja lämna om han inte presterar som förväntat. Jag vill få kontrakten, och trupperna man går in i säsongen med, att gälla något igen. En överenskommelse man når under "silly season" ska i allra möjligaste mån fullföljas. Hitta ett system som funkar där klubbar antingen har ett visst antal transferkort att spela eller öppna små transferfönster under säsongen. Kopplat till detta vill jag ha ett maxtak för antal spelare under kontrakt och därtill ett maxantal (23?) spelare "aktiva" i truppen.
5) Junior/egen produkt-kvot.
Den här punkten går att vrida och vända på hur mycket som helst. Det jag vill komma åt är att klubbarna ska spela antingen juniorer eller, allra helst, juniorer från det egna ledet. Och då menar jag spela, inte bara vara ombytt. Samtidigt ska Hockeyallsvenskan inte bli en utvecklingsliga så det får inte bli för mycket, men något slags krav hade varit kul att se för att främja utvecklingen av svenska spelare. En möjlighet: juniorernas gemensamma speltid ska överstiga 10/15/20 minuter per match.