I praktiken är det, med målskillnadsfaktorn medräknad, elva poäng VIK ska knappa in på Tingsryd, vilket varken ser ut eller låter oöverstigligt. "Det är bara tre raka så är man där och nosar". Sant! Men: vad pekar på att det sker, samtidigt som laget ovanför, Tingsryd i det här fallet, samtidigt tappar poäng? VIK har på 32 matcher vunnit tre matcher i rad vid ett tillfälle. Förlustsjoken är både fler och större, som värst har VIK sju raka utan att få jubla.
Det här är inga nya uppgifter utan ren data som finns att hämta i spelschemat. Med denna data i ryggen kan vi nästan slå fast att VIK och Östersund möts i play-out i vår. Bara nästan – allt kan hända i idrott och allt det där.
En situation som denna är delikat för VIK att hantera. När flippar man switchen och går in i kvalförberedelser? Hur får man med sig spelarna på det tåget, det är ju trots allt inte matematiskt kört?
Ganska snart, tycker jag, som hellre är sannolikhetsdriven än känslostyrd. Är läget oförändrat eller värre efter nästa helg – VIK-kronan mot Östersund lördag den 20 januari – är det nog dags. Då har man sju veckor nånting på sig på att göra vad man kan för att vara som bäst när det gäller som mest. För VIK kan, i teorin, förlora alla matcher förutom fyra i play-out och fortfarande säkra sin hockeyallsvenska plats.
Det finns såklart både för- och nackdelar med ett sånt upplägg. Den största utmaningen handlar nog om att få spelargruppen att se bortom nästa match, att se den stora bilden. Till exempel skulle träningsbelastningen behöva justering och spelarna skulle inte vara fräscha och utvilade till alla matcher i omgång 38-52. Spelare som inte vill eller får vara kvar i Västervik vill visa upp sig och boosta sina siffror och det är svårare om du kört stenhård träning dagen innan match. Ni hör, inte helt enkelt.
Jag hoppas VIK-ledningen har den sjukdomsinsikten, pragmatismen och proaktiviteten. Alla ledare runt A-laget var med förra året i någon funktion och vet vilka fallgropar man bör undvika – det bör man använda till sin fördel.
Någon stjärna som lyfter VIK till säker mark kan ni sluta hoppas på. Det finns inte. Marknaden är snustorr, VIK:s dragningskraft väldigt svag och ekonomin skral. Det är de befintliga gubbarna som ska göra det – möjligtvis kryddat med något lån från SHL. Jag har sagt det tidigare och säger det igen: jag hoppas inte Öhman plockar in några spelare på chans för sakens skull, det skulle göra mer skada än nytta.
Tränarfrågan, då. En del ropar på Nichlas Falks avgång. Inget konstigt i det, tränare i ett lag som ligger i botten hela säsongen brukar förr eller senare få gå. Men nej, jag tror inte att Falk är problemet och att spelarna plötsligt skulle bli bättre med honom väck. Han har gjort vad som kan förväntas med det material han har till sitt förfogande och verkar ändå ha gruppens förtroende.
Däremot kan han och Joakim Hagelin behöva hjälp med att driva på, få upp energin, vara på spelarna. Öka ansvarstagandet i gruppen. Ta in en tredje person vars uppgift är att individcoacha. Inte bestämma vilka som ska in härnäst utan fråga spelare X hur han tänkte i situation Y som skedde för tio sekunder sedan. Direkt feedback, ökad förståelse. Den här personen ska studsa som en guttaperkaboll mellan spelarna på bänken och visa klipp på en iPad. Personen kanske finns i verksamheten redan och helst är denne på plats imorgon.