Match två i Tingsryd blev en holmgång. Den följde länge den föregående i struktur och konstitution men med adderad hetta. Spelarna hade nött på varandra lite, hälsningsfraserna var avklarade och det psykologiska spelet satte in. Där föll VIK ifrån.
VIK genomförde den första matchen med närapå perfekt disciplin. De utvisningar man tog var av det nödvändigare slaget och beteendet gjorde att laget vann. I match två stod matchen (serien?) och vägde när VIK inom kort tid åkte på tunga smällar. Först blev man trötta och desorienterade vilket gav Tingsryd chansen att tjusigt ta ledningen sent i andra perioden. Sedan, mindre än två minuter senare, fick man sin kanske mest meriterade spelare skickad av banan.
Joakim Hagelin hade en privat uppgörelse som slutade med att han cross-checkade en motståndare, som domarna beskrev det, upp mot ansiktet. Fem plus game, tidig dusch.
Vi kan prata om bedömningar, intentioner, förstärkningar och kontaktpunkter in absurdum men jag landar i att ansvaret här ligger på Hagelin. Han har varit med tillräckligt länge för att veta vad den sortens handlande kan leda till. Jag tycker "Hagge" är som bäst när han är lite uppretad men det kan slå över och då hamnar laget, som nu, i utsatta lägen.
Innan Hagelins femma var avtjänad tog dessutom William Wiå en utvisning i anfallszonen och i efterföljande fem mot tre-spelet skickade hemmalaget in moraldödande 3–1-pucken.
I en matchserie mellan två så pass jämna lag finns inte de marginalerna – ska du vinna måste du vara närapå hundraprocentig. Det blir VIK:s viktigaste läropeng härifrån, nu när serien vänder hem till Västervik. Med ett Tingsryd som kommit över sina mentala hinder samt fått igång sina offensiva kort så är serien helt öppen inför helgen.
Ska hemmasvaga VIK ha någon chans måste man, förutom att hålla sina huvuden kalla, nog ha pucken en aning mer. Även om TAIF inte skapar drösvis med chanser genom sitt puckinnehav så sliter det på krafterna att försvara.
Löken på laxen den här mörka VIK-kvällen? Att Victor Öhman bröt matchen i uppenbara smärtor i den tredje perioden. Hans kvaliteter är oersättliga i det här läget och även om vi inte ska gå händelserna i förväg såg det inte alls bra ut när han lämnade isen, givet hans skadehistorik.