LÄS MER:Jones öppnar för fortsättning
LÄS MER:VIK-förvärvet: "Blev aldrig optimalt"
Låt mig förklara.
Ja, jag vet att Leksand haft en säsong kantad av kaos.
Men oavsett vilket så borde det skilja mer mellan lagen. Särskilt då VIK också haft en småstrulig säsong med mängder av skador och flera lån av allt från: spelare i division 1, spelare som varit åsidosatta hos konkurrenter och nu senast en juniormålvakt.
Det finns så klart inget facit – fast min bestämda känsla är att hockeyallsvenskan överlag är sämre än på bra länge.
Dels när man faktiskt kollar på själva spelet och dels när man kollar på tabellen.
Identitetslösa Almtuna på plats 13 har fortfarande häng på Björklöven, Leksand och Södertälje runt strecket vid topp åtta. I toppen har Oskarshamn och AIK skaffat sig tio poäng ner till trean Karlskoga, som var en match ifrån kvalserien med likande spelarmaterial ifjol.
Nykomlingen Västerås är fyra.
Storsatsande femman Modo har 20 poäng(!) upp till Oskarshamn.
Till på köpet är jag övertygad om att det för tillfället inte finns något lag i hockeyallsvenskan som är särskilt rädda för att möta de "överlägsna" Oskarshamn och AIK. Så lite skiljer det mellan lagen. Eller snarare, så mycket har många av de tolv andra lagen underpresterat hittills.
"Visst är det kul att det är så pass jämnt ända från plats tre till tretton", säger någon.
Självklart är det roligt. Jag tror att det är ytterst få som föredrar transportsträcka framför spänning och nerver.
Med en framsida kommer dock oftast en baksida.
Om den här utvecklingen fortsätter riskerar SHL snart att bli den stängda liga hockeypamparna drömmer om.
Och det på helt sportsliga grunder. För i längden måste nog de största klubbarna också vara bäst. Eller åtminstone bra.
Annars riskerar hela hockeyallsvenskan att föras tillbaka in i mörkret.