Fotbollsmässigt ska inte dras några slutsatser alls av vad som presteras i en cupmatch i snöstorm och åtta minusgrader mot ett lag som i sin tur var bättre än Arsenal på Emirates stadium härom veckan, men nog fanns tendenser som lovade gott för Åtvidabergs FF.
Med så mycket nytt har ÅFF rätt snabbt kommit rätt långt i vinter även om det gärna får bli mål snart också.
Mest intressant är ändå att se vart klassikern är på väg.
På väg in i framtiden – genom att hitta tillbaka till dåtiden.
Det är bra.
Äntligen tänks det rätt igen.
När jag skriver att det känns mer hemvävt och genuint är det inget annat än en komplimang.
Skrev det i en krönika redan förra sommaren:
”Det saknas själ och hjärta. Klubben befinner sig i utsatt läge, har tappat en stomme med historik och blivit en klubb med för många spelare som när de åker hem åker någon annanstans.”
Nu har superettan blivit division 1 och för klubbens bästa är det av största betydelse att man verkligen står fast vid att inte ha för bråttom tillbaka. Nu är viktigast att bromsa fallet, inte minst det ekonomiska, bygga det nya laget och en fungerande organisation på Kopparvallen. Det är inte för alla att vara i elitfotbollen och just nu ska inte ÅFF vara där. Sen, kanske – men inte än.
Och ska något göras ska det finnas pengar i plånboken. Annars ska det inte göras. Punkt.
Målet är att ÅFF ska bli mer av Åtvidaberg igen. Jag hör att några spelare är med på bingon varje vecka, jag hör att när det ska åkas på träningsläger i vår så ska det åkas till Trädgårdshotellet i – Åtvidaberg. Det finns ett förtroende och en hemvist att vinna tillbaka och någonstans måste man börja.
Mest av allt gillar jag satsningen på ledartrion Daniel Hallingström, Pontus Hydén och Rickard Johansson. Tre unga tränare på väg uppåt, med hög ambitionsnivå och med kvaliteter som kan komplettera varandra. De två förstnämnda kan dessutom räknas som kulturbärare efter många år som spelare i blå tröja och vita byxor och det ska definitivt inte underskattas.
Till sist:
José Mourinho hade varit stolt över hur ÅFF försvarade sig, sprang mycket och såg till att ligga rätt i sina positioner. Och fortsätter mittbacken Ismael Koroma att vara lika följsam och effektiv så är det definitivt ett fynd.