Långa, höga, debatter om att SHL skulle vara stängt. De ekonomiska klyftorna mellan SHL-lagen och lagen i allsvenskan påstods vara för stor. Hur IKO svarade på det? Man började i rätt ände, placerade rätt person på rätt plats och gav dem tydliga direktiv om hur, steg för steg, nästa nivå skulle nås. Det tog tid – det får ta tid. De fick hjälp – de förtjänade hjälp. Nu står vi här med en SHL-förening en längre järnsjua bort och jag kan inte sluta fascineras av hur Oskarshamn har lyckats med det här.
Inte bara utanför isen gällande rekryteringar och arbetssätt har man spelat sina kort rätt. På isen har man följt sin linje hela vägen och inte sprattlat till i "rätt" matcher och på den vägen tagit sig upp. Nejdå, man har spelat sitt system, på individnivå toppat formen och inte minst hanterat motgångar på ett klockrent sätt. Det är inget annat än idrottsmagi i sin allra renaste form och ger tonvis med hopp till alla andra mindre klubbar som sliter på vecka, månad och år in. Den här delen av sporten, den som får alla att tro och gå till hallarna, får aldrig försvinna.
I andra änden av den här uppflyttningen står Västerviks IK. En sargad ekonomi har förlorat två av sina största kassakor i form av Leksand och IKO till SHL. Vill det sig dessutom riktigt illa kan Vita Hästen ramla ur och de lagen ersätts i sin tur av Mora, Timrå och Kristianstad. Varken nästgårds eller särskilt sexiga motståndare.
Slutligen: det ska bli intressant att följa reaktionerna kring IKO:s avancemang från SHL-håll. Hur hårt håller de på de kraven på kapital och arena som finns? Och: kan det här öppna upp för ett samarbete mellan IKO och VIK? I sinom tid vet vi. Tack för showen, IK Oskarshamn.