Med den startsjua som Västervik mönstrade när seriesegern säkrades innehållande tre GP-förare kan inte Västervik vara något annat än favoriter till SM-guldet.
Västervik är oerhört starka på samtliga positioner i laget och skulle någon av stjärnorna ha en mindre bra tävling så står man inte faller lika mycket om laget bara en eller två stjärnor.
Sett över säsongen har trion Fredrik Lindgren, Mikkel Michelsen och Tai Woffinden levererat pålitligt med poäng. Precis som förväntningarna har varit på dem.
Nu räcker det inte med tre stjärnor om det ska bli SM-guld, utan förarna i skiktet under måste också leverera. Trion Gleb Chugunov, Jacob Thorssell och Mads Hansen är oerhört jämna. Det skiljer bara 0,39 poäng i snitt mellan dem. Styrkan i Västerviks lagbygge är en dem får köra som reserv och kan därmed bli en joker att kasta in om det behövs i jämna matcher.
Detta är alltså tredje gången som Västervik står seriesegrare. Vid första tillfället 2005 blev det SM-guld och två år senare blev det SM-silver.
Jag är medveten om att grundserien och slutspelet är två skilda saker. Allt höjs minst en, kanske två nivåer, när det blir dags för slutspelsmatcher.
Västervik har dock satt sig en bra sits och har visat sig vara oerhört svårslagna på hemmaplan. Frånsett segern mot Dackarna så har alla segrar blivit som minst 14 poäng.
Drömmen vore att det blev en repris på finalen från 2007 med två publikfester frånsett att Västervik står som segrare istället för Dackarna.