– Redan på måndagen efter degraderingen träffades vi för att ventilera utan den närmaste bedrövelsen i ryggen. Ganska snabbt vändes det till revanschlusta, säger VIK:s klubbchef Petra Axelsson.
Hon säger att man just nu "jobbar dubbelt" – dels ska man stänga den säsong som spelats färdigt, dels ska man skaffa sig så goda förutsättningar som möjligt för nästa. Men man har hamnat i en unik situation.
– I Hockeyettan är det samma licenskrav som i Hockeyallsvenskan, alltså att du som klubb ska ha åtta procent av din omsättning i eget kapital. Det som är unikt för oss är att ingen annan klubb tidigare har åkt ur under sitt kontrollår.
Om VIK hade lyckats hålla sig kvar men inte uppnått licensnämndens krav hade man blivit nedflyttade till Hockeyettan den vägen. Nu åkte man ur sportsligt, vad händer om man inte klarar kraven nu?
– Den frågan är just nu på förbundsstyrelsenivå. Enligt reglementet för licensprövning kan man bara trilla ner en serie. Så frågan är vilken paragraf som slår vilken.
– Men det bästa vore givetvis om vi klarade kraven, säger Axelsson.
Hur går det med ekonomin?
– Prognosen är samma som vi varit öppna med innan, att vi verkligen behöver näringslivets, kommunens och medborgarnas hjälp. Vi ska sätta oss ner i nästa vecka och försöka sammanfatta vilka insatser som krävs. Just nu har vi en bra dialog med kommunen och vi har flera olika handlingsplaner.
Finns det risk för konkurs?
– Nej, det är inte ett alternativ, vi ska lösa det här på något sätt, det tror jag alla är villiga att lösa om det skulle gå så långt. Just nu är det hårt jobb och fokus på att sy ihop den här säsongen som också kommer att ligga till grund för nästa.
– Vi har bokslut sista april. Sen ska vi slutföra alla analyser och utvärderingar. Men klubben har i flera år hankat sig en säsong till nästa, det är inte hållbart. Vi måste komma ner på noll och skapa förutsättningar för oss att fokusera på rätt saker vilket är våra barn och ungdomar samt sportsliga framgångar.
Kan du säga något om hur er analys av var det gick fel den här säsongen lyder?
– Vi är överens om att vårt öde den här säsongen inte helt avgjordes den här säsongen. Alla svar ligger inte i den här utan man behöver dra det tillbaka några år för att hitta grundorsakerna. Sen tror vi också att vi inte hittade riktigt rätt med ledarskap och spelsystem, att vi inte nådde fram riktigt för att få ut det som vi tror att gruppen hade potential till.
– Det har under säsongen varit mycket som inte handlat om hockey som fått plats och uppmärksamhet. Dels har vi i föreningen gjort ganska mycket med nya poster med nya personer. Vi har också ett spelarfack som valt att kliva upp 400 nivåer den här säsongen, vilket är bra, vi ska ha ett starkt spelarfack, men det är svårt att hantera när de går från noll till hundra.
Vad menar du?
– Det finns ett kollektivavtal i Hockeyallsvenskan och tidigare säsonger har spelarfacket, vad jag vet, inte varit tongivande. I år har de verkligen velat sätta sin prägel. Alla klubbar vill ha schyssta regler och avtal men att växla upp mitt under säsong är att satsa för högt, i alla fall för oss som liten organisation. Det har varit mycket som jag aldrig hört diskuteras förut och går det dåligt är det lätt att fokusera på andra saker i stället för att vända sig inåt och försöka bli bättre. Ju längre säsongen gick desto fler utmaningar dök upp längs vägen.
Kan vi vänta oss några förändringar i organisationen?
– Vi har många planer och tankar men det hänger på hur denna avslutas. Vårt huvudmål är att ha ett stabilt allsvenskt lag, det är en 3-5-årsplan som inte är förändrad, vi ska tillbaka till Hockeyallsvenskan. Har vi det målet och den planen och för att kunna bygga från grunden behöver vi en stark organisation. Vi har påbörjat en omorganisation där vi effektiviserat, digitaliserat och tagit fram arbetsbeskrivningar.
– De beskrivningarna kan vi skruva på och utveckla, sätta högre krav. Jag tror mer på att effektivisera och omstrukturera snarare än att banta organisationen till hälften. Målet är att värdera om tjänsterna, satsa mer på ungdoms- och juniorsidan. Men det här är mina visioner, vi har inte stängt året än.
Pelle Torstensson vikarierade som huvudtränare under slutdelen av säsongen men är nu tillbaka i sin roll som ungdoms- och junioransvarig. Victor Öhman är kvar som sportchef.
Hur utvärderar du Öhmans insats?
– Jag och, tror jag, flera med mig tänkte nog inte i augusti att den här truppen skulle ligga sist i Hockeyallsvenskan vid jul. Sen finns det många orsaker till att vi gjorde det, vi har inte fått ur det som den här truppen skulle kunnat ha levererat. I de första matcherna i kvalet tyckte jag att man märkte ett annat driv, hunger och mer av det som karaktäriserat oss tidigare med tufft och fysiskt spel. Sen var det en del värvningar som inte gick hem, vi fick några skador tidigt. Jag är såklart inte nöjd med de sportsliga resultaten men man behöver ha med sig förutsättningar också och rollen som sportchef innefattar mycket mer än att bara värva spelare och titta på hockey.
– Det är såklart ingen som är nöjda med var vi hamnat men jag ser det större än att det bara är Victor som inte lyckats. Jag vet hur hårt han jobbar för att hitta rätt personer till vårt lag.