Martin Fransson
Martin Fransson var uppsatt som sjundeback men slutade med en hel del istid. Minuter han hann göra mycket av. Först spelade han fram Skyler McKenzie som i sin tur serverade Myles Powell till det förlösande 2–1-målet i den första perioden.
– Många trodde nog att jag skulle skjuta, inklusive målvakten. Jag hörde att Skyler ropade och jag skickade pucken till honom. Resten skötte dom bra där nere, log Fransson efter matchen.
I den andra periodens slutskede klev han själv in i målprotokollet. Från sin backplats klev han ner och slagskottade in 5–1, ett mål som var kronan på verket på en magisk VIK-period som grundlade segern.
– Ja jäklar vilken bra period det var. Vi tryckte ner dem ordentligt, säger Fransson.
Och målet, favoritläget?
– Ja, det får jag säga. Jag gillar att kliva ner sådär och åka in i slagskottet.
I den tredje perioden krympte VIK:s ledning till 5–3 efter två raka PP-mål från gästerna. Det första av dem när Fransson satt utvisad.
– Vi bjuder in dem lite med våra utvisningar. Men min är nog fifty/fifty, säger Fransson.
Vad är skillnaden i er prestation gentemot matchen i fredags?
– Vi jobbar mycket hårdare. I fredags körde de över oss, idag är det ju tvärtom. Vi gör två riktigt bra perioder och jag tycker att vi kontrollerar matchen även när de gör sina mål i tredje.
En som inte hittade nätet trots ett par-tre rejält högklassiga chanser var amerikanske forwarden Brett Supinski.
– Jag börjar bli lite frustrerad över att puckarna inte sitter men det är bara att försöka vara positiv. Jag skapar chanserna och till slut kommer de att sitta, säger han och fortsätter:
– Men idag spelade det mindre roll eftersom vi ändå vann och vår formation spelade bra.
Brett Supinski
Han hade flyttats till förstakedjan tillsammans med Myles Powell och Skyler McKenzie. Trion kombinerade sig fram till två av VIK-kassarna.
– Vi gjorde allt det vi inte gjorde i fredags. Då spelade vi svårt och komplicerat. Idag försökte vi bara hålla det enkelt och sätta press på dem för att vinna tillbaka pucken.