Daniel Brickley
Namnet i sig är inte något anmärkningsvärt. Daniel, liksom. Min morbror heter bokstavligen så. Det som är bra med Brickleys namn är att det är så man vill att en backbjässe från Utah ska heta. Inga konstigheter, eller no strange things som Färjan-Håkan sa. Brick betyder tegelsten på engelska också, en dimension vi inte får glömma bort.
Bode Wilde
Här blev det rörigt för många. Jag vet att tränarna länge uttalade hans förnamn Bodee när det ska vara Boud. Jag är också rätt säker på att Bode inte brydde sig, han verkade inte bry sig om det särskilt mycket alls. E:t i efternamnet ställde till det också, "ska det vara Wild-e?". Lite ironiskt blir det eftersom Bode som person och spelare var allt annat än Wild(e?).
Gabriel Desjardins
Mmmmm. Vilket jäkla fem plus-namn. Desjardins! Som den hårdskjutande backen Eric i Philadelphia Flyers på 90-talet. Mer än så krävs ibland inte för att man ska omfamna en spelare. Gabriel lärde mig att det ska uttalas [Des-jardin] och även om det tog en stund för mig att vänja mig vid den nya verkligheten så gick jag stärkt ur den upplevelsen. Gabbe gjorde inget större avtryck i VIK men hans kanon-namn kommer alltid finnas inskrivet i historien.
Gerry Fitzgerald
Det finns många komponenter att gilla med det här namnet. En twist på förnamnet som gör en lite osäker. Hårt G? Nä. Som Jerry Seinfeld. Okej. Ett efternamn man känner igen men som blir lite coolt för det finns ett Z och för att man kan förkorta det till helcoola Fitz. Eller G-Fitz om han mot förmodan skulle ge sig in på den amerikanska rapscenen.
Skyler McKenzie
Oj, oj, oj. Här snackar vi succé på förhand. Hur kan en kille som heter så inte ha tryck i personligheten? Vi har Y, vi har Z, vi har en stor bokstav insprängd i efternamnet och vi har ett förnamn som funkar på män och kvinnor (Walters fru i Breaking Bad heter Skyler). McKenzie visade sig bära namnet med den äran. Hade man läst att någon med namnet Skyler McKenzie kommit över 4 mille kontant efter ett bankrån hade man förmodligen tänkt: "ja, rimligt".
Luke Green
Det som trycker in Green på den här listan är samklangen. En långhårig surfare? Klart det måste dras något krystade paralleller till den tyvärr bortgångne Luke Perry som spelade "Dylan" i Beverly Hills 90210. Luke Green var och är en glad gamäng som inte hade kunnat hetat typ...Ian.
Darren Nowick
En Darren är en sån som alltid ryckte undan stolen för en när man skulle sätta sig och hälsade dig på morgonen med två snabba box på armen så den var obrukbar fram till lunch. Jag känner inte Nowick som person men den sortens beteende går att koppla till hans spel på isen; ful, funktionell, nyttig, energisk, uppskattad. Fan vet om den Darren jag beskrev var särskilt uppskattad, i och för sig. Nu rörde jag till det – vi går vidare.
Ken Jäger
Va?! En icke-nordamerikan har nästlat sig in på listan. Jajjemen. Kenka Jäger från Davos har förtjänat sin plats här. Med en lite hukad åkstil gjorde han faktiskt rätt bra ifrån sig i VIK under knappt två säsonger. Ett stort plus i det här fallet är att VIK – piggt nog – döpte en "meny" i baren efter honom där man fick (tror jag) en öl och en shot Jägermeister för 88 kronor, Kens tröjnummer. Det har också något att han heter Ken men hade han hetat Kenneth hade han varit etta. Kenneth Kennholt!
Rob Bordson
Ah, Bobby B! En Minnesota-bördig spelare ska ju ha ett skandinaviskt klingande namn men Bordson? Son till ett bord? Det väcker inte bara frågor, det (och det faktum att Rob, alltså Robert, i USA kallas Bob eller Bobby) gör att han lyfts in här. Bobby B och G-Fitz ut på turné i höst. Jag hade köpt både plåt och merch.
Erik Gustafsson
Ja, jag kan inte låta bli. Det är för bra att VIK:s meste spelare, en konstant trygg punkt i en ombytlig och föränderlig hockeyvärld heter Erik, kommer från regionen och jobbar som glasmästare på somrarna. Löven kan ta VIK:s jänkare och kanadicker men då B-sektionen i Tjusthallen kommer brusa upp som mest mot Per Kenttä är dagen han försöker sno Erik.