I hemstaden Darwin i norra Australien brukar Joel Martin fira jul vid en varm och solig strand. I år reste 31-åringen i 32 timmar för att få uppleva något helt annat; hans livs första hockeymatch.
Det var i fredags när Västerviks IK tog emot Almtuna i Hockeyallsvenskan som Joel klev in i en ishall för första gången.
– Det var kallare där inne än vad jag trodde det skulle vara. Det första jag gjorde var att köpa en matchtröja och en VIK-halsduk, sen gick jag och mitt sällskap upp till restaurangen och åt middag, det var jättegod mat, säger han.
Efter halva matchen lämnade han Hyllan för att titta från sargkanten istället.
– Det var riktigt fränt, då såg man hur snabbt det går och hörde när de tacklades och åkte in i sargglaset. Jag älskar den där lilla ishallen med publiken som levde sig in i matchen. Klicken med fans som stod och trummade och sjöng var helt otroliga. Jag älskade att bara vara där inne, allt kändes så äkta. Det är mycket bättre att se en hockeymatch live än på tv, säger Joel som själv har spelat rugby i stort sett hela livet.
– Sporterna är lite lika varandra med samma intensitet, snabbhet och mycket kontakt. I rugby har man inga skydd, men å andra sidan finns det ingen hård is att ramla på där heller.
Förstod du reglerna?
– Mina vänner förklarade för mig och det var ganska lätt att följa. Det är coolt hur de kan åka skridskor lika bra framlänges som baklänges och plötsligt göra ett tvärstopp och byta riktning.
Varken VIK-spelarna eller tränarna var särskilt belåtna med matchen, trots seger, men Joel var supernöjd.
– Riktigt rolig match där de kom tillbaka från underläge med 0–2 till att vinna på övertid, det var häftigt. VIK är mitt nya favoritlag. Jag kommer definitivt att se fler matcher och fortsätta att följa VIK från andra sidan jordklotet.
Innan Joel lämnade Västervik fick han sin matchtröja signerad av VIK-spelarna.
– Så coolt. Jag ska rama in tröjan och hänga upp den på kontoret på jobbet. Det här var höjdpunkten på min resa. Matchen och atmosfären i ishallen var bland de bästa upplevelserna jag varit med om. Det var defintivt värt den långa resan hit.
Hur kommer det sig att du valde VIK av alla lag att åka och titta på?
– Min kompis flickväns bror har kopplingar till föreningen, så jag visste att de hade gått upp från ettan till allsvenskan och gjorde bra ifrån sig. Mer än så visste jag inte, men nu är jag ett stort fan, avslutar Australiens nya VIK-supporter.