Peter Hunt påstår sig tycka att bredd och elit ska gå hand i hand. Han hoppas exempelvis kunna sänka medlemsavgiften för Vita Hästens ungdomsspelare: "Vi vill använda idrotten som ett redskap för att samhället ska bli bättre. Inte minst här i Norrköping med de senaste årens händelser. Alla föreningar har ett stort ansvar att försöka fånga upp ungdomar i ett tidigare skede."
IFK Norrköpings förre ordförande Peter Hunt sitter i Vita Hästens styrelse.
Tillsammans med bland andra Johan Karlsson finansierar han division 2-klubbens försök till att skriva historia.
Efter turbulens och konkurs spänner Vita Hästen bågen och har en uttalad målsättning om att nå SHL.
– En del ler åt det, de tror kanske att det är utopiskt. Men vi behöver inte skämmas för att vi har ambitioner, säger Peter Hunt.
– Väldigt mycket måste till för att det ska lyckas. Det är det slitna uttrycket: Vi siktar mot stjärnorna och når kanske trädtopparna. Norrköping har inte haft något SHL-lag, men det är synd att se hur hockeyn i stan monterats ner. Det vill vi ändra på, och jag har kanske mer bråttom än många andra. Jag lyssnar mycket och är kanske en större mottagare än sändare just nu.
I höstas anställde Vita Hästen en klubbdirektör, Fredrik Jensen, och marknadschef, Magnus Bodin, som ett första led i nysatsningen.
– Basorganisationen har vi satt. Sen måste vi parera med intäkterna. Förra året hade vi en omsättning på runt tio miljoner. Vi kommer öka på den med några miljoner, säger Peter Hunt.
– Hälften av omsättningen är kopplad till ungdomsverksamheten, den andra till A-laget. Det måste gå hand i hand. Vi söker stöd från alla intressenter, inte bara enskilda fans och medlemmar utan även företag och samarbeten med andra föreningar. Kommunen är också en väsentlig del.
Är det inte en svindlande tanke att ni på sikt ska konkurrera med klubbar som snarare omsätter 100 miljoner än 10 miljoner?
– Absolut, men om vi svävar i väg mot molnen och tittar på vad Vita Hästen kan nå upp till om vi går till SHL så får vi centrala avtal på 65 miljoner. De pengarna tickar in direkt. Då kommer även helt andra intäktsströmmar vad gäller sponsorer, partners, medlemmar, publik och så vidare. 100 miljoner är ingen utopi. Det är svårare att omsätta 30 miljoner utanför SHL än 100 miljoner, eller mer, i SHL.
– Vi måste igenom ett nålsöga. Det är som att springa ett maraton. Det sista varvet springer man normalt sett inne på stadion. Det handlar om att komma dit. Vi får jobba som fan innan dess.
Vad krävs?
– Vi måste titta på arenafaciliteterna, isytorna, ungdomsverksamheten, strukturen kring partners och till syvende och sist handlar det om pengar. Ur ett SHL-perspektiv har hockeyn i Sverige aldrig gått så här bra, men tittar man lägre ner har flera lag gått i konkurs.
– Jag ska inte säga att det är lättare att hålla sig kvar i SHL, men hamnar du där har du helt andra ekonomiska muskler. Vi behöver bygga en organisation och mycket annat, men tanken är kittlande. Norrköping har en hockeykultur även om vi inte varit på högsta nivå.
Peter Hunt säger flera gånger att han inte vill att hans roll målas upp som överdrivet viktig. Men faktum är att den 71-årige storföretagaren har potentiella nycklar när Vita Hästen försöker öppna fler dörrar.
Han upplever det som nödvändigt att tillsammans med exempelvis Johan Karlsson skjuta in pengar för att stärka verksamheten.
– Vi hoppas att föreningen blir mer självgående, men en kickstart behövdes.
– Vi har ett mål att 125 företag ska stötta. Av intäktsbudgeten kring partners och sponsorer har vi redan nått över 50 procent, och det är ett bra tag till säsongen börjar. Vi märker att det finns intresse kring Hästen i Norrköping.
Var placerar du dina pengar? Går de rakt in i truppen?
– De hamnar inne i kassan och får förvaltas så bra som möjligt. Det finns inga öronmärkta pengar. Vi har byggt en organisation med heltidsanställda som är lite för stor för en division 2-förening. Det kostar, men vi som har gått in tror att det är en väsentlig del för att stärka organisationen. Jag bryr mig inte om pengarna går till inköp av korv eller lön.
Vilka summor rör det sig om?
– Jag vill inte gå in på det.
Finns någon avkastning?
– Nej, nej, ingenting.
Klubben hamnar inte i en situation där de står i skuld till dig?
– Nej, inte på något sätt. Absolut inte.
Himmelstalundshallen stod klar 1977. Många har efterlyst en renovering. Peter Hunt medger att arenan, som kommunen driver, är en fråga som står högt upp på styrelsens prioriteringslista.
– Vi har en dialog med kommunen om att kanske förvärva och driva den i egen regi. Det tror vi att vi kan göra både effektivare och billigare. Med glappet mellan vad kommunen betalar i dag och vad vi kan göra skulle det kunna stärka vår ekonomi. Det är ett scenario.
– Hur kan området kring Himmelstalundshallen se ut i framtiden? Man talar kanske om en bandyhall med tak, eventuellt en ny arena eller en påbyggd arena. Det går hand i hand med om vi går upp i seriesystemet, för då måste vi ha bra faciliteter. Vi för en konstruktiv och bra dialog med kommunen. Vi gjorde samma med IFK Norrköping, med gott resultat vill jag påstå. IFK har driftat "Parken" på ett föredömligt sätt i tio år och sparat mycket pengar för skattebetalare och föreningen.
Finns kapital för att Vita Hästen ska kunna driva hallen?
– Frågan är vad det är för kapital, vad arenan är värd och vad en eventuell överlåtelse kan kosta. Där är vi inte i dag, vi kollar snarare på hur effektivt vi kan drifta anläggningen. Det skulle bli mer av vår egen borg då. Det måste till fler isytor och större faciliteter för både bredden och elitlagen. Att kunna styra den utvecklingen är viktig för framtiden där vi vill ta avstamp mot vidare avancemang och SHL.
Hur långt gångna är diskussionerna?
– Det är flera personer som har kontakt med kommunen. Vi har inte kommit så långt.
Har du själv kontakt med kommunen i frågan?
– Ja. Johan Karlsson har mer frekvent kontakt än jag, men jag har genom åren haft en bra dialog med både politiker och tjänstemän.
Upplever du att dialogen mellan Vita Hästen och kommunen har förändrats på senare tid?
– Jag tror inte att dialogen varit så stor tidigare. Den handlade nog snarare om att göra avbetalningsplaner på skulden kring hyrorna. De satt inte och drack kaffe tillsammans varje dag. Men nu finns ingen skuld till kommunen kvar.
"Det märks att vi tagit steg framåt i kvalitén på spelare vi tagit in. Nu handlar mycket om att fortsätta bygga organisationen, ha rätt process med uppföljningar. Vi ska försöka få in en kostnadsmedvetenhet i föreningen, vilket kanske inte funnits fullt ut tidigare", säger Peter Hunt.
Vita Hästen är inte den enda klubben som basunerat ut storslagna planer. En del har lyckats, men många har tvingats kasta in handduken när drömmarna gått i kras.
Vi frågar Peter Hunt vad som talar för att det Vita Hästen bygger inte är ett luftslott.
– Det är så många beslut och processer som vi måste gå igenom. Det är ett stort och tungt arbete över tid. Fallerar det på några punkter kan det falla. Men för att nå sportslig framgång finns en direkt korrelation med ekonomin, de som har större resurser är högre i hierarkin.
Vad driver dig i allt det här?
– Det låter så pretentiöst så att det finns inte, men jag har drivit affärer i många år och varit inblandad i sporten. Jag är en stor idrottsfantast, på något sätt har jag svårt att hålla fingrarna i styr när det kommer till hur man kan utveckla saker och ting. Jag är inte så förmäten att jag tror att bara jag kan, men utifrån mitt perspektiv ger det tillfredsställelse att vara inblandad.
Är det viktigt för dig att synas och få cred för det du gör?
– Nej. Men det är alltid en tävlan om att göra så bra som möjligt ifrån mig. I början av min karriär var nog lusten att bli uppmärksammad en drivkraft. Nu är det snarare tvärtom. Ska du vara framgångsrik i den här typer av verksamheter blir det en del konfrontationer längs vägen, det går inte att komma ifrån. Det har det blivit kring mig.
Har du reflekterat över att du, med din historik, är i en klubb som kommersiellt kan komma att konkurrera med IFK Norrköping?
– Jag tror att det finns plats för flera, motsvarande städer har många olika idrotter. Det handlar om att bli duktig och attrahera regionen. Det behöver inte förta varandra.