Gilbert Gabor hämtades i somras in från slovakiska Banska Bystrica, med vilka han de två senaste säsongerna tagit mästartiteln. Att spela i ”hemlandet” var stort för killen från Upplands Väsby.
– Mina föräldrar är från Slovakien och flyttade till Sverige som unga. I blodet är jag slovak men jag är uppvuxen i Sverige och har bott här stora delar av mitt liv. Men att få spela i Slovakien och uppleva landet själv var stort.
Hur reagerade föräldrarna när du skrev på för Banska?
– De blev såklart jättestolta. Banska är ett stort lag i Slovakien och de fick många meddelanden från vänner och släktingar, det var stort för dem. De var jätteglada för min skull.
Det blev tre säsonger i Slovakien – den senaste avbruten i förtid på grund av Corona-pandemin.
– Tre riktigt roliga år. De vann året innan jag kom dit och då tänkte jag att ”fasen det hade varit kul att vara med”, men jag fick ju det sen. Två gånger till och med. Klubben hade stora ambitioner, ägarna och ledningen hade samma mål och det var en väldigt tight grupp som gjorde att vi kunde vinna. Jag är otroligt tacksam för dom åren.
Hade du det slovakiska språket med dig när du flyttade dit?
– Lite grann. Slovakiska har en ganska komplicerad grammatik så jag bröt en del när jag kom men under åren plockade jag upp det bra. Det var också kul, att verkligen kunna träna på språket. Hemma var det svenska som gällde när vi växte upp.
Nu ska han, för första gången på seniornivå, försöka slå sig in i det svenska proffssystemet.
– Det var många orsaker som ledde mig tillbaka. Dels ville jag såklart ge det en chans här hemma. SHL är en av världens bästa ligor och allsvenskan är tätt inpå. Banska ska bygga om sitt lag lite grann och dessutom kom pandemin som gjorde allt osäkert. Sverige är hemma för mig och det är i Sverige jag vill spela i framtiden, det kändes verkligen helt rätt.
Trots att han bara är nyss fyllda 25 har Gabor, förutom åren i Slovakien, hunnit med två nordamerikanska äventyr. Först i den kanadensiska juniorligan WHL och Owen Sound Attack, dit han flyttade som 17-åring.
– Två väldigt lärorika år, även om jag var väldigt ung då.
Det blev en säsong hemma i Sverige, med spel i såväl Malmö J20, Arlanda Wings och AIK J20. Sedan bar det över till Austin Bruins i NAHL.
– Jag har alltid varit intresserad av nya utmaningar och att se nya delar av världen. Till NAHL kom jag via en tränare jag hade i Sverige. Jag bodde hos en värdfamilj och vi har bra kontakt än idag. De har varit på besök både i Sverige och i Slovakien. En bra grej med hockeyn är att man får se nya platser och träffa nya människor. Som Västervik, till exempel. Jag visste ingenting om stan förrän jag kom hit och nu undrar man varför man inte varit här tidigare.
Vilken sorts spelare får VIK i Gilbert Gabor?
– Jag har försökt spela mitt spel nu under försäsongen, där jag ska vara en spelare som fullföljer tacklingar, forecheckar hårt och åker mycket skridskor. Jag försöker täcka mycket skott, men allt beror på vad tränaren ger en för roll.