En stökig sommar med osäkerhet efter dopingärendet hos IIHF gjorde att det länge var osäkert om han ens skulle få spela för VIK – och försäsongen spolierades. Inledningen av Hockeyallsvenskan blev som en försäsong för Marinaccio vars debut i VIK-tröjan skedde i den andra omgången, hemma mot Djurgården. Totalt blev det 15 matcher och fyra poäng.
– Det var i slutet på november, i en övertidsförlust mot Nybro, som jag skadade mig. Jag kommer ihåg att jag inte gå direkt efteråt och förstod då att det var något djupare som inte skulle gå över på en vecka, säger Marinaccio.
Ett kvartal senare är det fortfarande rehab av höftskadan som gäller.
– Klart det är tufft och frustrerande. Att hålla på med rehab är inte det roligaste i världen. Jag är 30 år och hockeyspelare är man inte till man är 65 och går i pension. Varje år är avgörande på sitt sätt, man spelar dels för att man inte har hur många år som helst och dels för nästa kontrakt.
Familjen Marinaccio har tidigare följt Phils karriär till Norge, Danmark och Frankrike. Men aldrig tidigare har de tvingats eller tillåtits tillbringa så mycket tid tillsammans.
– Jag och min fru har en liten son som fyllde ett i januari. Jag hade gärna tagit med honom till rinken så han fått träffa grabbarna och se matcherna. Den här säsongen hade han inte kommit ihåg ändå men förhoppningsvis får vi uppleva det tillsammans framöver.
– Min fru är van vid att vara hemifrån men det är något annat när vi inte har mina matcher att fokusera på. Det har varit tufft för henne att se mig nere under den här perioden.
Har du varit gnällig?
– Nja, det skulle jag inte säga men tillvaron blir annorlunda utan matcher och träningar. Hade jag varit 23 hade det varit värre för mig. Jag minns min första säsong i Norge, då skadade jag knät efter att ha brakat in i sargen och missade tre månader. Det var svårare att hantera. Nu när vi har barn så är det lättare att se den större bilden och uppskatta tiden ihop istället.
Hur har ni fått tiden att gå?
– Nu när grabben börjat gå har vi åkt till leklandet en hel del. Sen har vi uppskattat luncherna på Slottsholmen, det är otroligt fint där.
Den idoga rehabiliteringen hjälper, som tur är.
– Min plan är att spela igen nästa säsong, säger Marinaccio säkert.