Det var Aftonbladet som i måndags satte kontraktsituationen i Hockeyallsvenskan under lupp.
"I dagsläget är det bara en handfull av allsvenskans 14 klubbar som, med ett fåtal undantag, skriver kontrakt med alla sina spelare över årets tolv månader. Övriga klubbar väljer att ha många av sina spelare anställda under endast nio månader av året och att de stämplar övriga månader", skriver Aftonbladet.
Tidningen har också varit i kontrakt med flera klubbledare. En av dem: VIK-tränaren Martin Gudmundsson.
– Vi som klubb och förening överlever tyvärr inte rent ekonomiskt om vi inte skulle ha detta upplägg, säger Gudmundsson till Aftonbladet och fortsätter:
– De flesta spelarna hos oss jobbar på sommaren, alternativt pluggar med hjälp via hockeyallsvenskan. Många spelare jobbar även under säsongen. I den bästa av världar vill vi ju driva verksamhet året runt som ”storklubbarna” gör.
Även Vita Hästens klubbchef Johan Lundström, vars förening också tillämpar kortare kontrakt, uttalar sig.
– Det är en nödvändighet för att vi ska kunna bedriva verksamheten mot de kostnader och intäkter som finns under året.
Och om det skulle införas något förbud mot de kortare kontrakten är de starkt kritiska:
– Jag tycker inte de ska förbjudas. Utan dessa har vi svårt att bedriva vår verksamhet, säger Lundström.
– NEJ, inte så länge centrala avtal inte inbringar mer pengar till oss som enskild klubb. Tror att alla ”mindre” föreningar vill driva professionell verksamhet året om bara de skulle bäras sig rent ekonomiskt, säger Gudmundsson.
I andra änden finns de större klubbarna, som menar att klubbar som VIK och Vita Hästen får en fördel då de kan lägga mer pengar per månad i och med de kortare avtalen.
– Det blir en lite konstig situation när man sätter i system att bygga sin verksamhet på det sättet. Det är egentligen skattepengar man använder. Vi och några klubbar till som till 99 procent har 12-månaderskontrakt betalar stora pengar sommartid när många andra klubbar inte behöver betala några pengar alls. För det är ett flertal (kontrakt som presenteras i augusti) som är klara i alla fall. Jag gillar det inte personligen, säger Västerås sportchef Patrik Zetterberg till Aftonbladet.
Zetterberg menar att niomånaders-kontrakten blir en form av ekonomisk dopning:
– Klart det blir så. Vi betalar i stort sett ut miljonbelopp under sommaren som vi såklart hade kunnat lägga på en spetsvärvning till om vi gjort på samma sätt.
Björklövens sportchef, Per Kenttä:
– Jag förstår att alla har olika förutsättningar, men det här är ett problem som vi måste ta tag i inom svensk hockey. En utmaning som vi måste lösa inom en snar framtid. Det skulle både ligan och svensk hockey må bra av.
Vidare har Aftonbladet varit i kontakt med Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig hos Unionens A-kassa. Hon säger att det inte är tillåtet att skriva på ett kontrakt under våren för att sedan stämpla under sommaren. Den som bär ansvaret är den enskilda spelaren.
– Det finns ett flertal domar från förvaltningsdomstolarna att om man har skrivit på ett kontrakt har man inte rätt att få arbetslöshetsersättning. Då har man begränsat sig och står inte till arbetsmarknadens förfogande och då är det dessvärre inte tillåtet att få ersättning. Högskolestuderande exempelvis har inte rätt till ersättning under sommarlovet, säger hon.
Aftonbladet: Vad händer om man inte uppgett korrekta uppgifter?
– Då kan man bli återbetalningsskyldig och även drabbas av sanktioner som uteslutning och frånkännande av ersättning under viss tid. Det blir en bedömning om det är ett medvetet eller grovt vårdslöst förfarande.
Hur ser du på om det här sker systematiskt?
– Det som är intressant för oss är när man undertecknat kontraktet, det måste då meddelas till a-kassan. Finns det en systematik i att lämna fel uppgifter är det givetvis olyckligt. Om den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat felaktiga uppgifter till a-kassan kan det även handla om bidragsbrott. A-kassan är skyldig att polisanmäla alla misstänkta bidragsbrott, säger Anette Ben Naceur.
Vilket ansvar har arbetsgivaren att upplysa er?
– Det är individens skyldighet att lämna korrekta uppgifter. Arbetsgivaren är skyldig att dela med sig av utförda arbetsgivarintyg, men i övrigt är det den berörda individens skyldighet att lämna korrekta uppgifter, säger Anette Ben Naceur.