I 20 år har Lars Jörbrink suttit med i Västerviks IK:s styrelse, de senaste sex åren som ordförande. Men när klubben har årsmöte den 12 juni kommer han inte att ställa upp för omval till ordförande.
– Det handlar inte om att jag är i konflikt med någon utan det tar för mycket energi från mig. Jag blir för trött och orkar inte med mitt yrke på gymnasiet eller min fritid eller mina barnbarn. Skolyrket kräver mer i dag än vad det gjorde förr, och jag försökte att dra ner på mitt jobb på skolan men det fungerade inte. Jag måste tänka på min egen hälsa och det har varit många gånger som jag legat och grubblat och klivit upp mitt i nätterna för att sätta mig och räkna på miniräknaren. När jag började omsatte VIK knappt 2 miljoner, nu omsätter vi 20 miljoner, det är lite skillnad.
Jörbrink meddelade valberedningen för tre månader sen att han inte kommer att ställa upp för omval den här gången.
– Jag flaggade för det redan förra året. Jag och några andra hade som mål att jobba för att A-laget skulle upp i allsvenskan, när vi tagit oss dit kände jag mig nöjd, men många sa att det inte skulle gå och att vi inte skulle klara det ekonomiskt. Då kände jag att jag ville motbevisa dem och fortsätta ett år till.
Vem som kan komma att ersätta Jörbrink vet han inte.
– Det är valberedningens jobb att ta fram kandidater. Det är väl inte så att folk som är beredda att lägga ner det arbetet som krävs ideellt står på kö, men jag tror att de hittar någon.
Trots energin som ordförandeposten har tagit har Lars Jörbrink haft en underbar tid.
– Jag har stått på läktaren och skrikit som ett barn, det har varit fantastiskt.
Vilka minnen sticker ut lite extra?
– Självklart när vi gick upp till ettan från tvåan och när vi gick upp till allsvenskan från ettan. De här avgörande matcherna när vi har slagit lite ur underläge har varit riktigt häftiga. När Linus Boström avgjorde hemma mot Troja/Ljungby och tog laget till kvalserien mot allsvenskan första gången är svårt att glömma. Förutom dessa har jag upplevt två riktigt starka känslor när jag inte varit på plats. Den ena var när jag var i Valdemarsviks ishall och tittade på Tomas (sonen, före detta VIK-spelare) och följde VIK:s första match mot Modo på bortaplan. När jag såg att vi ledde och kunde vinna mot Modo borta kände jag att vi skulle klara av att hålla oss kvar i allsvenskan. Den andra gången var när jag var på väg till en tillställning i Stockholm och följde hemmamatchen mot AIK. Jag var bland AIK-supportar och det bara rasslade in mål för VIK. Vi vann överlägset och 150 personer på bjudningen snackade om VIK och kom fram och grattade. Då var jag en riktigt stolt ordförande.
Under åren som ordförande fick han ett starkt band till tränaren Mattias Karlin.
– Efter varje match, ända från division 2 upp till allsvenskan, ringde jag eller skickade ett sms, oavsett hur det hade gått, för att han skulle känna att han hade mitt stöd.
Även om Lars Jörbrink inte kommer att vara ordförande längre kommer han inte att överge sitt stora intresse för VIK.
– Nej, jag slår inte igen några dörrar utan kommer med all säkerhet att finnas med i någon roll fortfarande.
Vad tror du om kommande säsong?
– Jag tror att vi kommer att hålla oss kvar. Den nye tränaren (Roger Forsberg) verkar bra.