Den meningen säger ändå någonting om den vinnarskalle som Jonas Fransson är. En egenskap som har tagit honom långt i karriären.
Och frågan är om han trots allt inte fick bästa möjliga slut på karriären.
– Vad ska man säga... det har varit en tuff säsong. I slutet av grundserien var det som att alla resultat gick emot oss samtidigt som jag inte fick spela på säkert tio matcher. I efterhand känns det nästan som att det var menat att bli så här. Jag har hela tiden haft en målbild om att vi ska klara oss kvar och att jag ska få avsluta snyggt. Så efter Borlängematchen var det bara glädje, konstaterar Jonas.
Hur högt upp hamnar den på din lista?– Jag har fått frågan om mina bästa minnen ganska många gånger. Och hela den här kvalserieresan kvalade helt klart in som ett fjärde, svarar Jonas.
Det dröjer inte särskilt lång tid innan han också berättar om de andra tre minnena han bär med sig livet ut:
1) Avancemanget till SHL med Rögle
– Det var väldigt speciellt att gå upp till högsta serien för första gången. Den känslan är på sätt och vis lite annorlunda mot när du klarar dig kvar. Så det är ingenting jag kommer att glömma i första taget.
2) Junior–VM med Sverige på hemmaplan
Jonas Franssonvar förstamålvakt i det svenska lag som också innehöll kommande superstjärnor som bröderna Sedin och Henrik Zetterberg. Turneringen, som avgjordes i Umeå och Skellefteå 1999/2000, slutade dock inget vidare när Sverige åkte på storstryk mot USA i kvartsfinalen.
– Jag var ung och fick spela fyra matcher innan vi till slut då åkte ut. Fast hela upplevelsen var otroligt häftig och det var också det första riktigt stora hockeyminnet som jag upplevde.
3) Dubbla SM-finaler med LHC
2006/2007 och 2007/2008 spelade Linköpings HC sina hittills enda finaler. Jonas Fransson var med under båda - och vet hur tungt det kan kännas att förlora ett guld.
– Den första finalen mot Modo 2006/2007 var nog mest speciell då det var första gången. Nu fick jag inte spela så mycket i slutspelet - men upplevelsen var ändå "wow", med fullsatt varje match. Att vi förlorade bägge gångerna och dessutom på hemmaplan grämer mig dock lite fortfarande.
Vad händer nu då?– Helt ärligt så vet jag inte. Verksam inom hockeyn kommer jag nog att vara på något sätt. Sedan om det blir heltid eller på sidan om ett annat jobb är lite för tidigt att säga, avslutar Jonas.