3–2-segern som betydde två poäng kändes antagligen som mer för VIK som stod för en heroisk kämpainsats på bortaplan mot tabellfyran.
– Även om vi gick för tre poäng så känns det väldigt skönt att få med oss två. När man ligger under, och hämtar ikapp, så blir det alltid lite extra skönt, säger Östlund.
Sedan den där 2–5-förlusten mot Modo, som målvakten absolut inte kunde lastas för, har det gått drygt tre veckor. En period där fjolårets genombrottsman Viktor Östlund har tränat hårt – utan att för den skull fått spela.
– Nej, det har inte blivit så mycket. Men det var roligt, precis som det brukar vara. Skönt att få jubla också, säger han belåtet.
I söndagens match mot ett formstarkt Karlskrona fick VIK dock en tuff start på matchen. August Nilsson satte, inte helt rättvist, ledningspucken i slutet av den första perioden innan Nick Pageau pangade in 2–0 i powerplay i början av den andra.
– De fick två rätt snabba mål...fast jag ändå tyckte att vi stod upp bra. Bortsett kanske utvisningarna vi drog på oss.
BETYGEN: De var bäst i VIK-segern.
Efter det andra målet gick luften ur VIK något. Det fina spelet som laget hade visat upp i den första perioden var inte där och plötsligt var det bara ett par jätteräddningar av Östlund som stod mellan ett 3–0-mål i matchen.
– Allt känns alltid lite annorlunda när man står på isen. Men jag känner mig absolut nöjd med matchen. Jag rörde mig bra och hittade mitt egna spel ganska tidigt.
Mitt i den största Karlskrona-pressen i slutet av den andra perioden så kom det där halmstrået när Darren Nowick slog in en, sett till hela matchen, rättvis reducering.
Någonstans såg det däremot bara ut att räcka till ännu en mycket hedersam förlust efter att klockan tickat på snabbt i den tredje perioden.
Fast då kom det.
Skottet av Erik Gustafsson som studsade fram till Jens Holmström som rakade in pucken i ett halvöppet mål.
Plötsligt hade 0–2 blivit 2–2.
– Egentligen tycker jag att vi skapade chanser för tre poäng på slutet också. Men det ville sig inte riktigt.
Väl i förlängningen lyste målen också med sin frånvaro, trots mängder av VIK-chanser.
Och i straffläggningen fortsatte det på samma tema: Miss, miss, miss, miss, miss och miss – innan straffspecialisten Darren Nowick till slut fick pucken i nät.
Problemet?
Drew Paris satte också sin straff i extraomgången.
Och så skulle det fortsätta. Lagen missade och gjorde mål samtidigt ända tills dess att Viktor Östlund räddade den fjortonde (!) straffen – och Trevor Mingoia gjorde mål.
– Det var nog den längsta straffläggningen jag spelat. En riktigt bra känsla att nypa den där sista straffen, avslutar matchhjälten.