– Att man orkade egentligen. Det är först nu jag reflekterar över det.
Vi träffar den nyligen JVM-uttagne målvakten på ett belamrat lunchställe i Oskarshamn, staden som sedan ett halvår tillbaka är hans hem. Meningen ovan åsyftar den enorma träningsmängd som Adam och hans likar på de elithockeygymnasium som finns i Sverige utsätter sina kroppar för med ambitionen att bli en av de förhållandevis få som tar sig hela vägen till en proffstillvaro.
Anledningen till att han reflekterar över det nu är att kontrasten är så stor. Numera är han hockeyproffs i landets näst högsta serie med en arbetsdag från, lite hårddraget, 09-12 en matchfri dag. Just denna dag är det toppmatch mot AIK på kvällen. Med facit i hand vet vi att Adam stod i den matchen, åkte på en mardrömsstart med två insläppta efter 01:42 men att IKO sedan vände och vann.
Tillbaka till intervjun: Vägen till de priviligierade arbetstiderna har varit slitsam.
– En dag med hockeygymträning samlades vi i ishallen vid 07. Uppvärmning i gymmet, sedan isträning en timma. Skola kanske halv elva till fyra, sedan direkt till ishallen för ett gympass följt av ett nytt ispass. Därefter individuell träning och hemma runt åtta på kvällen, i J20-ålder.
Adam berättar att hans modell för att hela tiden behålla sitt fokus har varit genom att sätta upp delmål.
– Med ett delmål i sikte fanns det hela tiden något ganska nära att sträva efter. När jag sedan nådde det gav det mig energi till att fortsätta jobba för att ta nästa steg.
Och hur ser tillvaron ut nu?– Möte, gym, is och sedan är det ta hand om kroppen och förbereda nästa träning eller match. Det är mycket tid över. Under juniortiden tog ju skolan upp en del tid också såklart.
Så det har varit en positiv omställning?– Ja, det har det varit. Jag var ju med en del i SHL under förra säsongen och fick "prova på" hur det är att leva på det sättet men det är ju först nu jag kunnat göra det fullt ut.
Ja, när HV drabbades av skador på sina ordinarie målvakter fick Adam rycka in. Med sig fick han såväl först SHL-nollan, vinsten och assistpoängen.
Nu är vi ungefär mitt i den hockeyallsvenska säsongen. 2018/19 är Adams första som senior (han har fortfarande juniorålder) och han spenderar den i IK Oskarshamn, dit han är utlånad från HV71 – en klubb han tillhört sedan gymnasiet.
Bostaden i Oskarshamn delas med Gislavedsbördige Filip Sveningsson. Jämnåriga duon har kamperat ihop i HV71 under gymnasietiden och precis som Åhman ska Sveningsson spela JVM. Hittills har Adam och målvaktskollegan Christoffer Rifalk delat på målvaktssysslan i det IKO som är med och bråkar i toppen av tabellen. I skrivande stund ligger laget tvåa och innehar alltså en av de två platserna som betyder hockeyallsvensk final till våren. Men dit är det länge och långt. En av anledningarna till att laget gått starkt under första halvan är just målvaktsspelet som Åhman och Rifalk stått för. De ligger tvåa och trea i ligan för räddningsprocent.
– Alltså...när vi är bra så är vi riktigt bra. Vi är inte såpass bra att vi kan slappna av och gå ner oss några procent. Det gjorde vi i några matcher för en tid sedan och då förlorade vi några direkt.
– Sedan blir det lättare för oss målvakter när vi har ett bra försvarsspel. Det är klart att vi varit bra men vi hade inte kunnat vara det utan jobbet spelarna gör.
Relationen med målvaktskollega tillika målvaktskonkurrent Rifalk beskriver han som sund.
– Vi har en bra och utvecklande relation. Självklart vill båda stå i mål varje match men det finns ingen missunnsamhet eller något sånt. Vi pratar mycket.
Att han skulle hamna i Hockeyallsvenskan till denna säsong stod klart ganska tidigt, då han under flera år varit given förstemålvakt i HV71:s J20-lag, en resa som kulminerade i ett SM-guld i våras. Den specifika klubbadressen till innevarande säsong var dock inte given. Med tanke på att Adam är fostrad i Västerviks IK var valet inte självklart, och VIK var intresserade.
– Det var problematiskt för mig då. Jag valde till slut att lita på min magkänsla och den sa IKO. Jag fick liksom tänka bort allt och fokusera på var jag skulle utvecklas mest.
Hur har reaktionerna varit?– Det har inte varit så mycket. En del har frågat mig varför och det har jag inga problem med att svara på men är det någon som är spydig eller dryg lägger jag ingen energi på det. Nu när jag är inne i det är det inget konstigt, men i början var det så, absolut.
Vad har du för relation till VIK idag?– När jag var i HV så följde jag dem noggrannt. Nu är det egentligen som vilket lag i serien som helst, så måste jag se på det.
Adam är uttagen som en av tre målvakter i den JVM-trupp som Tomas Montén tar med sig till Vancouver, Kanada. Turneringen startar i mellandagarna och de övriga två målmännen är Samuel Ersson, Västerås, och Olle Eriksson Ek, BIK Karlskoga. Samtliga alltså från hockeyallsvenskan.
– Jag tror att det är så enkelt som att alla har fått regelbunden speltid, det är det viktigaste. Hade jag eller någon av dem varit en nivå upp hade vi inte fått det antal matcher vi fått och därmed utvecklats på ett annat sätt.
Det har varit ni tre hela vägen, eller?– Ja, egentligen. En målvakt som var med i diskussionen skadade sig tidigt på säsongen och har inte stått så mycket.
Det som skiljer dem åt är att Eriksson Ek och Ersson är draftade, inte Adam Åhman.
– Första året (sommaren 2017) trodde jag nog att jag skulle bli draftad. Då hade jag haft kontakt med en del klubbar inför. I somras följde jag det knappt och hade inte pratat med någon klubb. Jag tror inte att det spelar någon roll om du blir draftad eller inte, det är nog mest grejen att det är lite häftigt.
I sista turneringen inför JVM fanns Åhman inte med. Men någon fara för JVM-platsen kände han inte.
– Nej, det kan jag inte säga att jag gjorde. Mycket tack vare tydligheten från ledarteamet med Montén i spetsen. De höll mig hela tiden uppdaterad med hur det låg till. Samtidigt kände jag när det drog ihop sig att jag har spelat så pass bra att jag borde vara med.
Hur fick du beskedet?– Målvaktstränaren hörde av sig några dagar innan truppen presenterades. Även om jag var ganska lugn var det såklart lite spänt fram till dess.
Jul och nyår firas alltså i nordvästra Kanada i hockeytokiga Vancouver. Det blir förhoppningsvis en lite mer exotisk upplevelse än senast Adam Åhman var i Kanada.
– Haha, ja då var vi i Chiliwack på en turnering. Det var i juli i år. Ett hotell och en bensinmack var allt vi såg. Vancouver ska vara lite mer spännande, vad jag hört. Kul att turneringen går i Kanada med intresset och fansen som finns där.
Vad har du för bild av ert lag?– Att det är just ett lag. Den här tydliga storstjärnan finns kanske inte bland forwards på samma sätt som det gjort de senaste åren. Vår backsida däremot är riktigt vass, men det blir just laginsatsen som blir avgörande för oss, tror jag.
Hur är dialogen med ledarna inför turneringen?– Det vi har fått till oss är att det är helt öppet om vem som kommer få stå. Med Montén är det raka rör som gäller, det uppskattar jag.
På tal om raka rör – stämmer bilden av Håkan Åhlund att han är...högljudd?
– Haha, jo men han kan ryta i om det är så. Det är väldigt mycket fokus på vår spelidé och att vi ska vinna matcher över tid genom att spela på vårt sätt, det tankesättet har han verkligen lyckats få in hos oss.
– Det är ett skönt gäng vi har. Jag hänger mest med Sveningsson och Anton Björkman.
Adam Åhman skrev för ungefär ett år sedan på ett 2,5 år långt kontrakt med HV71. Den här säsongen spenderas alltså i IK Oskarshamn – men kontakten med klubben som har hans rättigheter är såklart tät.
– Jag och William Rahm (målvaktstränare HV71) hörs av ungefär varannan vecka. Vi har under åren jobbat upp en bra relation och när vi pratar så är det långt ifrån bara hockey vi snackar. Det är bra för mig att ha ett bollplank. Tidigare under säsongen var jag lite skadad och då var det extra skönt att ha honom som stöd. Men kroppen är fräsch nu, försäkrar han.
Det behöver den vara om han ska kunna knipa den där förstaspaden i junior-VM-turneringen.
– Det ska bli riktigt roligt faktiskt. Häftigt utan tvekan, säger Adam med blicken lika skarp och fokuserad som alltid.