Anledningen till sjukskrivningen var en varböld i ryggen, något Falk berättade i vår podcast HockeyVIKen. I förra veckan pratade Falk med Sportbladet om orsaken till frånvaron som alltså var en stor varböld. Efter en magnetkameraundersökning trodde alla att det rörde sig om ett kraftigt diskbråck.
– Innan hade jag ”pyspunka” på en disk. Nu kom känslan tillbaka, men gav inte med sig. Så jag tänkte att disken gav upp och att det var något annat. Jag hade sjukt ont i ryggen, åkte buss och stod i båset… jag krigade på i ett par månader, säger Falk till Sportbladet.
– Men när kirurgen öppnade upp såg de att det var en stor varböld som tryckte på ischiasnerven. Han förstod att det gjort ont. Det var tur att de gjorde den operationen. Annars hade det gått ytterligare tid innan man kanske upptäckt den. Det värsta var smärtan. Jag har fått en del smällar genom åren. Men det här var en konstant smärta. Jag kunde inte äta, jag kunde inte sova. All tid gick åt till smärtväg. Det var det absolut värsta jag varit med om i smärtväg.
Om VIK:s säsong har Falk följande att säga:
– Ska man se på det nyktert så räckte vi inte till, det är den hårda sanningen. Klarar man bara av nio trepoängare på hela säsongen, även om Östersund inte var mycket bättre, så var det de lagen som skulle göra upp om det. Västervik åkte ju ut redan förra året (med Falk som tränare, reds anm) och när man fått lite insikt i det har man väl levt lite på lånad tid i hockeyallsvenskan med tanke på förutsättningarna. Men tiden kommer ju ikapp.
– Vi har alltid kommit till jobbet med glatt humör, för lägger man sig ner och dör är man snett ute. Jag vill verkligen ge spelarna och ledarstaben cred, trots att det varit som det varit har vi försökt hela tiden.
Dif-legendarens antibiotikabehandling avslutas snart och han siktar på en återkomst till tränarbänken i höst.
– Absolut. Hockey är ju det roligaste jag vet och något jag vill hålla på med. Jag har fortfarande en del ogjort som tränare… jag skulle vilja komma till en klubb där det finns en framåtsträvan. Att man som organisation och som lag vill sträva uppåt med en långsiktig plan, en färdig process och en röd tråd. Sådant tycker jag är häftigt och kunna ta kliv för kliv, inta bara överleva säsongen.