2010/2011 tränade han hela säsongen med Djurgårdens A-lag och fick spela 18 matcher i elitserien. Men när det stod klart att han skulle få begränsad speltid den efterföljande säsongen, bland annat för att många liknande spelstilar redan fanns i truppen, valde Simon Mitman att lämna moderklubben. Det står förvisso på ishockeydatabasen Elite Prospects att Haninge HF är moderklubben, men det stämmer inte.
– Jag började i ishockeyskolan där, men ända sedan vi spelade matcher på halvplan representerade jag Djurgården, säger han.
Mitman minns debuten i Djurgårdens A-lag mycket väl.
– Det var Järnkaminernas dag på ett fullsatt Hovet. Jag hade spelat på Hovet massvis med gånger innan, men det blir en helt annan arena när läktarna är fulla. Det var mäktigt. Jag blev matchens lirare även fast jag själv inte tycker att jag var bäst. Men det var nog för att jag var ny och fick in ett par bra smällar, säger Simon Mitman.
Inför förra säsongen hamnade Simon i Gislaved. Detta efter att han haft kontakt med då allsvenska Borås som sa att de skulle ta in Simon i deras trupp om han presterade i Gislaved.
Det gjorde han.
– Gislaved är väldigt litet, jag ser det som en by. Och när mina föräldrar kom och hälsade på tyckte de nästan synd om mig som fick bo där. Men jag trivdes bra i laget och fick utvecklas som spelare, framför allt offensivt. Det var en nyttig tid för mig.
Sagt och gjort. Efter jul packade 21-årige Mitman trunken och for till Borås som med honom i laget lyckades hålla sig kvar i allsvenskan efter kvalspel. Under sommaren kom sedan Borås med det negativa beskedet till sina spelare: på grund av undermålig ekonomi hade laget degraderats ner till division I. En rejäl käftsmäll för Simon som ändå valde att stanna.
Men det skulle bli värre, och nästa smäll var också anledningen till att Mitman nu spelar i Västerviks IK.
– Vi fick beskedet om att spelarlönerna skulle sänkas med 60-70 procent. Det är ju skrattretande. Det hade börjat märkas redan innan att ekonomin inte var bra, vi fick restriktioner när det gäller klubbor och tejp och såna grejer. Jag bestämde mig nästan direkt för att leta efter en ny klubb, totalt lämnade åtta-nio spelare Borås, berättar Simon.
En betydelsefull orsak till att Simon valde just VIK var att han trodde på spel i Allettan.
– Nu blev det inte så vilket så klart är surt. Men vi får ta bakvägen till play off i stället. Jag har trivts bra i Västervik från första början, Tomas Lind (sportchefen) är väldigt mån om alla spelare, jag har inget att klaga på. I Gislaved exempelvis var det lite mer Kalle Anka, de lovade många saker som de sedan inte höll.
Simon Mitman tar en klunk Loka. Han ler. Då uppenbarar sig luckan i överkäken. Två tänder saknas efter att han i början av året fick en puck i munnen under ett träningspass. Han missade de två första matcherna i fortsättningsserien och spelar numera med galler.
– Jag ska få en fluga snart (löständer) som ska täppa till luckan. Då kommer jag se lite mer ordentlig ut, säger Mitman.
– En tand som lossnade gick att sätta dit igen. Men den är död nu, så den måste rotfyllas för att få liv igen, annars blir den missfärgad. Tandläkaren tycker att den sitter bra, jag tycker dock att den är för långt ner, det ser ut som kanintänder. Men jag måste lita på honom.
Mitman har inte kunnat äta "tung mat" så som kött och kyckling på sistone. Det har blivit mycket fiskgratäng och soppa. En annan omställning är att han tvingats sluta med snuset – nästan i alla fall.
– Det är ju tandköttet som är mest skadat och nikotin fräter på tandköttet. Första veckan var riktigt jobbig, men sedan upptäckte jag Onico som är en snussort utan nikotin. Den funkar bra, det är ju till stor känslan av att bara ha något under läppen jag har saknat.
Hur har det varit att spela matcher med galler då?
– Lite ovant till en början. Det blåser liksom in i ögonen eftersom jag inte har visiret, det är lite störande, men absolut inget jag kan skylla på om det går mindre bra.
En sak som blev uppenbar snabbt när Simon Mitman anlände till VIK: han är inte blyg på isen. Förutom hårt fysiskt spel går munnen varm, både när det gäller att peppa lagkamraterna men framför allt för att psyka motståndarspelarna.
– Det jag säger skulle inte min mamma gilla och inget som bör publiceras i tidningen. Kan jag få en bra spelare ur balans är det bra för laget. Sedan står jag alltid upp för mina medspelare vid olika situationer på isen, jag ser mig själv som lite av en fadersfigur där ute, säger Simon.
Nu när du har galler, får du mycket mothugg på det?
– Haha, jo. Det får jag ta helt enkelt.
Även om Simon Mitman trivs i Västervik ser han inte VIK som någon slutstation. Han vill vidare i karriären redan till nästa säsong.
– Det är lätt att fastna i division I-träsket och svårt att ta sig där ifrån. Inget ont sagt om ettan, jag är här för att det är var jag ligger kunskapsmässigt just nu och det finns många riktigt duktiga spelare på den här nivån. Jag har börjat kolla runt med min agent och ett äventyr i USA lockar. Vilken liga det blir får vi se, men det måste vara en proffsliga där det satsas. Jag tror att spelet där borta passar mig bättre och att jag kan utvecklas ytterligare, det är vad jag behöver.
Först och främst ligger dock fokus på att avsluta den pågående säsongen så bra som möjligt.
– Det kommer bli kamp mot Tranås hela vägen fram om att nå play off. Väl där, så har vi goda chanser att slå laget från Allettan, om det nu blir Kristianstad, Vimmerby eller något annat lag, säger Mitman.