Niklas Czarnecki blir på bra humör när han får ta båten och åka ut till sommarstället.
Även om Niklas lämnade moderklubben och Västervik i slutet av 1990-talet har han hela tiden haft kvar kärleken för hemorten. Varje sommar har han pustat ut och samlat kraft på sommarstället i Tjusts södra skärgård.
Det var en ljuvlig sensommardag i september när Sporten fick följa med Niklas ut till sommarstället som ligger på västra Eknö.
– Här kan jag verkligen komma ner i varv efter en intensiv säsong eftersom det är så fridfullt. Här finns inga måsten. När jag inte bodde i Västervik blev det ett par veckor på sommaren som tillbringades på ön. Nu när jag har flyttat tillbaka åker jag ut så fort jag får en ledig stund över, säger Niklas Czarnecki, samtidigt som han visar runt på ön.
En ryggskada gjorde att Niklas var tvungen att lägga skridskorna på hyllan våren 1996.
Dåvarande VIK-tränaren Ulf Weinstock insåg snabbt att forwarden skulle ingå i ledarstaben och därmed hade Niklas tränarkarriär inletts.
– Det var inte helt klart att jag skulle bli tränare, utan det var mer slumpmässigt. Det som intresserade mig var träning, kost och kroppen. Ryggskadan gjorde att jag intresserade mig extra mycket för det här.
Tränarkarriären tog fart när Weinstock tränade Linköping och hörde av sig till Niklas.
– Han ville ha upp mig i samma roll i LHC som jag hade i VIK. Sedan dess har jag varit tränare på heltid.
Totalt blev det sex säsonger i LHC i olika roller innan flyttlasset gick vidare till BIK Karlskoga.
– Jag kände att jag ville i väg och prova fullt ut. Karlskoga hörde av sig. Jag hade bland andra Sam Hallam, Växjös nuvarande tränare, som assisterande.
Det blev fyra säsonger i Karlskoga där det spelades kvalserie till dåvarande elitserien vid ett tillfälle.
– Det var en jättehärlig miljö att vara i eftersom alla ville en väl. Det var en bra stöttning, men samtidigt en hög kravbild. Det finns en väldigt fin kultur där som underlättar för en att vara tränare eftersom man får så mycket hjälp av satta regler och normer. Det var angenämnt att vara i Karlskoga.
Framgångarna i Värmland gjorde att Brynäs fick upp intresset för tränaren.
Förutsättningarna var inte de bästa när Niklas tog över Brynäs. Laget hade fått spela i kvalserien för att säkra kontraktet. Ekonomin var hårt ansträngd och spelarbudgeten sänktes med 10 miljoner kronor.
– Vi hade elva debutanter i truppen därav sju juniorer. Vi lyckades gå till slutspel min första säsong i Brynäs vilket ansågs vara väldigt bra. Samtidigt fick jag lära mig vad kulturen innebar. Det var lite chockartat när jag slog upp Gefle Dagblad dagen efter att det var klart att vi gick till slutspel och fick se rubriken "Nu börjar säsongen, Brynäs". Jag tyckte ju att vi hade gjort en enorm prestation bara genom att ta oss dit.
Med alla SM-guld i klubben finns det alltid förväntningar från supportrar och media på Brynäs.
– Det är en tuff miljö att vara i. Det är en hög kravställning och det är svårt att få någon att tycka det är bra innan man nästan vinner SM-guldet. Det var då jag blev varse om dessa miljöer och kulturer. Det hade jag inte förstått innan. Det var svårt att göra folk nöjda.
Om det var press i Brynäs steg kravbilden ytterligare några snäpp när Niklas valde att flytta till Färjestad BK, som var regerande svenska mästare.
Niklas Czarnecki var inte välkommen hos Färjestadsupportrarna.
Niklas skrev på ett tre-årskontrakt med Karlstadsklubben, men efter 40 omgångar i dåvarande elitserien fick Niklas sparken.
– Det är det mest högpresterande system som jag har varit i. Färjestad var helt överlägsna i svensk hockey på den tiden. Jag kanske skulle haft bättre vägledning än vad jag hade innan jag bestämde mig och varit lite mer påläst på historien.
Det stormade redan innan Niklas hann börja träna Karlstadlaget eftersom supportrarna inte ville ha Niklas som tränare.
– Vi mötte Färjestad i SM-slutspelet med Brynäs och det hade kommit ut att jag var klar för Färjestad. Vi hann inte spela färdigt kvartsfinalen innan det hängde en banderoll där det stod "Czarnecki dra åt helvete" och jag fick många hatmejl där det stod att jag inte var välkommen till Karlstad.
Hur kändes det att få det bemötandet?
– Det var oerhört tufft. Jag tog upp det med högsta ledningen, men de sade att det var lugnt. Det var som att starta på minus tio. Det var jobbigt att se att man inte var välkommen.
Vad lärde du dig av den tiden?
– Att inte ta några förhastade beslut och att läsa på vilken miljö som man ska jobba i. Hur har det sett ut tidigare och hur ser det ut i nuläget? Vara mer påläst på vad uppdraget innebär.
Efter sejouren i Färjestad valde Niklas att ta ett uppehåll från tränarrollen helt och hållet i två säsonger. Han valde att flytta till Spanien med familjen.
– Jag var så pass bränd att jag inte trodde att jag skulle komma tillbaka till hockeyn. Jag tillfrisknade när vi var i Spanien och jag fick några förslag, men jag var inte redo. Till slut fick jag dock tillbaka glädjen för livet och ishockeyn.
Nästa uppdrag blev Vita Hästen där Niklas har haft rollerna som sportchef, huvudtränare och assisterande tränare.
Säsongen 2017/18 hoppade Niklas in i Karlskoga för att rädda kvar klubben i Hockeyallsvenskan och allt ställdes på sin spets i sista omgången genom att möta VIK på bortaplan.
– Det var hemskt. Jag sade direkt när jag tog uppdraget att nu ser vi till att det inte blir en avgörande match i Västervik i omgång 52. VIK hade flera chanser att klara av det här innan. Vi låg sist i alla omgångar förutom i den sista när vi gick om två klubbar. Jag hade hoppats på att det hade blivit två vinnande lag. Det var surt att höra att VIK tvingades kvala.
Vid sommarstället på västra Eknö samlar Niklas Czarnecki kraft. Här kan han koppla av ordentligt och bara njuta.
Efter drygt 20 år är Niklas alltså tillbaka i moderklubben, återigen som assisterande tränare. Denna gång till Martin Gudmundsson.
– Det känns fantastiskt kul att vara tillbaka och speciellt med tanke på att det är på elitnivå. Uppdraget är speciellt för mig eftersom jag har så stora relationer till staden och att jag känner många människor. Det blir ännu mer känslor eftersom att jag verkligen vill att det ska gå bra för laget.
Niklas har varit både huvudtränare och assisterande tränare.
Är det någon roll som du trivs bättre i?
– Man är i olika skeden i livet. Det har varit jätteroligt att driva på till 110 procent dygnet runt från när jag lämnade Västervik. I dagsläget passar den här rollen mig utmärkt, att komma hem till Västervik och vara assisterande tränare, svarar Niklas Czarnecki.