Westerviks IBK spelar i division I, en ganska så hög nivå ändå i innebandy-Sverige.
Laget bytte serie inför pågående säsong till division I södra, som är betydligt bättre än den mellersta. Att det skulle bli tufft visste alla om innan.
WIBK har endast spelat ihop sju poäng på 15 matcher och ligger näst sist med tio poäng upp till säker mark. Då, om någon gång, behövs alla spelare för att försöka kämpa till sig ett säkrat kontrakt och undvika degradering till division II.
Istället väljer flera spelare att åka på semester mitt under säsongen, många av dem tongivande. Peter Hirschman (affärsresa/semester), Philip Hirschman, Magnus Karlsson, Martin Tedborn och Mattias Svensson har varit iväg, Andreas Ohlsson och Jeff Torstensson åker inom kort.
Att Hampus Nylin dessutom sågar sitt lag och en medspelare på sociala medier (och därmed blir avstängd för resten av säsongen) är givetvis ännu mer beklagligt.
Jag har ingen aning om vad spelarna har för kontrakt, om de spelar gratis eller inte, men vad jag vet är att de är idrottare på hög nivå. De är förebilder för föreningens ungdomar, de är Västerviks innebandyansikten utåt och de har sitt klubbmärke över hjärtat på matchtröjan.
Ta Tjust Bandys Anders Davidsson som exempel. 38-åringen har spelat utan ersättning under hela karriären och knappt missat varken en träning eller match. Där snackar vi klubbhjärta.
I min värld är det något som inte stämmer när man, i en lagsport på hög nivå, själv väljer att svika sina medspelare mitt under säsongen, och att klubben/kontrakten tillåter detta.
Kanske är resorna inbokade sen länge och något man har flaggat för innan säsongen började. Men jag anser att Korpen är en bättre nivå om man vill komma och gå lite som man vill.
Jag blir besviken när jag ser ett lag med så mycket potential bara kasta bort säsongen, och jag lider med de spelarna som verkligen bryr sig och går in för det. Jag lider även med tränaren Michael Elmér som åker från familjehemmet utanför Vimmerby flera dagar i veckan och lägger en enorm energi på att planera och förbereda för både träningar och matcher.
Det måste kännas frustrerande att knappt veta från vecka till vecka om man får ihop två femmor eller inte.
Själv tycker jag, och bevisligen runt 300 andra, att det är riktigt underhållande att ge sig iväg till Västerviks sporthall på helgen och se WIBK spela.
Ett beundransvärt sus går igenom publiken varje gång Peter Hirschman och Christian Klintorph går till attack, när Magnus ”Turbo” Karlsson skickar iväg ett av hans hårda skott, när Martin Tedborn visar upp sina finesser, och när Magnus Larsson spelar med hjärta och för laget när han jobbar frenetiskt i försvaret, för att nämna några av alla fina prestationer vi brukar bjudas på.
Förhoppningsvis får WIBK ihop det och får jubla över ett säkrat division I-kontrakt framöver. Den stora frågan är om spelarna firar i Sporthallen eller på någon charter-resa till Grekland?