Kometkarriär har Annie Ankarberg redan gjort förresten. Så sent som 2009 började hon döma ihop med sin nuvarande domarkollega Emelie Lindqvist. Då var det damernas division III och division IV för herrar som gällde. Och nästa säsong är det inte omöjligt att hon får agera rättsskipare i Sveriges högsta innebandyliga för damer.
Där snackar vi stora kliv framåt.
Låt oss ändå backa bandet en smula. Innebandy har alltid varit ett stort intresse för Annie Ankarberg. Hon började som barn i Westerviks IBK och hann med ett antal säsonger i A-laget där hon debuterade som 13-åring.
Att Annie hade en fäbless för att döma märktes i ett tidigt stadie. 2003 gjorde hon sina första matcher som domare, då var det ungdomsserier som gällde. Hon fortsatte att döma ungdomsserier i ett par år tills flyttlasset gick till Växjö för fem år sedan.
Där och då blev hon sugen på att döma på en högre nivå, och hon hade lagt ner sin aktiva spelarkarriär. I den vevan träffade hon Emelie Lindqvist för första gången.
– Vi fick bli ett domarpar, och det var säkert bara för att vi var två unga tjejer. Men vi fann varandra direkt och trivs ihop både på och utanför planen, säger Annie.
Starten på domarkarriären gav mersmak – vilket man kan förstå.
– Vi fick mycket beröm, både från spelare, ledare och till och med publik. Det var givetvis sporrande och gjorde att vi ville uppåt, säger Annie Ankarberg.
Uppåt, dit skulle Annie komma. Säsongen efter debuten på distriktsnivå blev hon och Emelie utsedda till årets domarpar i Småland. Ytterligare en säsong senare fick de döma distriktslags-SM för ungdomar. En turnering där, förutom alla spelartalanger, domarna granskas.
– Jag blir aldrig nervös, utan tycker bara att det är roligt när ens insats blir observerad, säger Annie.
Under den pågående säsongen har Annie huserat i damernas division I och herrarnas division II. En match per helg är vanligast och arbetsområdet är mellan Stockholm och Malmö, där de flesta uppdragen förpassas till Skåne. Det skiljer sig att döma herrar och damer, Annie gillar bådadera.
– Om det är en herrmatch och en spelare gnäller över lite gruff framför mål, då kan jag säga att han borde tåla det vilket gör att han blir tyst. Det är väl en fördel med att som tjej döma killar. Samtidigt har det hänt att jag blivit bjuden på efterfest mitt under en match, säger Annie och skrattar.
Du säger att ni har fått mycket beröm, men det kan väl inte bara vara en dans på rosor att vara domare?
– Visst är det tufft ibland. Vissa tränare är väldigt bra på att manipulera och försöka påverka ens domslut. Jag försöker dock alltid ha en bra dialog och verkligen förklara hur jag tänkte vid besluten om det uppstår irritation. Sånt är mycket bättre jämfört med en del domare som bara viftar undan och inte säger någonting alls.
En stor uppgift som Annie Ankarberg ser fram emot framöver är slutspelet i junior-SM 10–13 april i Helsingborg. Åtta domarpar är uttagna att skipa rättvisa i dessa duster – Annie är tillsammans med Emelie Lindqvist en av två damkonstellationer.
– Det är ärofyllt att få vara med där, jag ser fram emot det jättemycket, säger Annie.
Ett lyckat JSM är vad Annie siktar på – om så blir fallet kan det öppna dörrar för ännu mer ärofyllda uppdrag.
– De högsta hönsen från förbundet kommer att vara i Helsingborg och kolla hur domarna sköter sig. Det är lite av en väg in till SSL. Om jag gör bra ifrån mig, så ökar mina chanser att få döma i SSL nästa säsong. Om det inte blir så, är det bara att jobba vidare. Att döma SSL och mästerskap är min stora dröm.