Redan i november 1907 beslutade Drätselkammaren i Västervik att utbetala 1 000 kronor till Västerviks IF för iordningställande av idrottsplatsen.
Arbetet gick dock trögt och det stora anledningen till detta var ekonomin. VIF gav sig dock inte så lätt och sökte bidrag från olika håll. Medlemmar tog lån och skrev på växlar för att finansiera byggandet av Bökensved.
Våren 1920 bildades ett bolag som fick uppdraget att färdigställa idrottsplatsen och sedan förvalta den.
Till slut kunde invigningen ske och den ägde alltså rum den 16 september 2023. Fotbollsplanen omgärdades av löparbanor. Invigningen sågs upp emot av 3 000 åskådare. Det tävlades bland annat i spjut, höjdhopp, 400 meter 1 500 meter och 5 000 meter.
Nuvarande läktaren tillkom 1937 med omklädningsrum samt bostad för vaktmästare
Nästa stora anläggningen som uppfördes på området var idrottshallen och detta skedde 1942.
I drygt ett 15-tal år hade önskemål om en idrottshall i Västervik pågått. Efter att ha fått ihop tillräckligt med likvida medel från olika håll i maj 1939 beslutade styrelsen för AB Västerviks Idrottsplats att uppförandet av en idrottshall skulle genomföras. Den slutliga kostnaden blev 300 000 kronor.
Idrottshallen inrymde först och främst den stora hallen med läktare. Hallen var avsedd för tennis, handboll, badminton, gymnastik, boxning och brottning. Själva hallen rymde cirka 1 000 personer och på läktaren fanns det plats för 416 sittande.
I källaren fanns det plats för fyra bowlingbanor, och tre sammanträdesrum samt luftskyddslokaler. På första våningen fanns, förutom entrén, en bostad för vaktmästaren. På andra våningen fanns det plats för brottning och boxning. Dessutom fyra omklädningsrum.
I mitten av 1940-talet steg intresset för ishockey och 1947 spelades första matchen på Bökensved. IFK Västervik mötte ett kombinerat lag från Linköping och det blev förlust med 9–2. Uterinken var placerad där nuvarande bowlinghallen är placerad.
1955 uppfördes de två första grusbanorna för tennis på Bökensved.
1962 var ett viktigt år för att ishockeyn skulle överleva eftersom den konstfrysta uterinken blev klar. Den låg på samma plats som den nuvarande ishallen gör.
Den 11 november 1969 spelades den första matchen i nuvarande bowlinghallen när Atlas och Båkens damer möttes. För bowlarna betydde det mycket eftersom det fanns åtta banor att tillgå jämfört med fyra banor tidigare.
I augusti 1975 stod en modern simhall färdig med sju 25-metersbanor. Den stora bassängen var L-formad, den enda simhallen i Sverige. Det gjorde det var en separat avdelning med hopptorn samt en barnbassäng. Simhallen kostade runt sju miljoner kronor att bygga.
1980 kompletterades de nuvarande grusbanorna för tennis med ytterligare två banor.
Efter många års idogt kämpade från Västerviks IK och privatpersoner stod den nuvarande ishallen, Tjusthallen, klar hösten 1984. Det var ett välkommet tillskott för ishockeyn som hade det svårt att hävda under de milda vintrarna mot klubbarna som hade tillgång till ishallar.
I och med Stefan Edbergs framgångar växte intresset för tennis i Västervik. För att lösa bristen på halltider valde Westerviks TK att bygga en egen hall på området och den stod färdig 1989. Först hette den Wilsonhallen, men numera heter den alltså Stefanhallen.
Idrottshallen som byggdes 1942 hade sett sina bästa år och efter många turer fram och tillbaka kunde den nuvarande Sporthallen invigas våren 1994. Kostnaden för uppförandet av hallen var 10 miljoner kronor.
Fotbollslagen jublade när kommunens första konstgräsplanen anlades på Bökensved hösten 2011. Därmed var det slut med att träna på ojämna grusplaner under försäsongen.
Senaste tillskottet på Bökensved är den nya simhallen som innehåller åtta 25-metersbanor samt babypool.
Nästa anläggning som är planerad att uppföra på området är nya Arena som ska bli huvudarena för Västerviks IK:s A-lag med plats för 3 500 åskådare.
Publikrekorden:
Bökensveds publikrekord är 2 980 åskådare. Det sattes 1944 i en friidrottsgala med Gunder Hägg.
Fotbollens rekord är 2 693 och sattes 1957 när Västerviks AIS och Gamleby IF möttes i division 3. Gamleby vann med 4–1. 1994 såg 1 433 personer när Västerviks FF besegrade IFK Västervik med 2–0 i ett division 3-derby.
Ishockeyns rekord är 2 450 och sattes den 31 mars 2016 när Västerviks IK säkrade det allsvenska avancemanget genom att besegra Södertälje med 5–1. Utomhus är rekordet 1 709 och sattes när VIK föll i division 1-kval mot Tumba 1975 med 5–1.
I handboll är rekordet 869 och det sattes 1959 i den gamla idrottshallen när Västerviks HF vann en kvalmatch mot Västerås med 21–14.
I basket är det gällande rekordet 953 och det sattes den 12 april 1994 när den nuvarande Sporthallen invigdes. Sverige besegrade Danmark.
I innebandy är rekordet 535 personer och kom den 13 januari 2005 i en DM-match när Westerviks IBK föll mot mötte Jönköping med 10–2.
I tennis är rekordet 2 055. Det sattes 1987 när Stefan Edberg besegrade Mikael Pernfors i Tjusthallen.