– Jag hade ju en del förhoppningar efter att jag hade haft en av de snabbaste tiderna i kvalet. Men det var jättehalt, vilket gjorde det väldigt svårt. Lite surt känns det så klart, säger Bovinder som ändå inte är alltför nedslagen.
– Banan var tuff och konkurrensen var stenhård, men det var en rolig och spännande utmaning. Det var också en häftig skara människor där alla stöttade varandra och bildade en god kamratskap. Det känns inte helt misslyckat eftersom jag gick vidare från kvalet i alla fall.
Även om Bovinder åkte ur Ninja warrior lägger han inte ner hinderbanedrömmarna för det. Hemma i trädgården har han till och med byggt en hinderbana för sina två små barn.
– OCR (Obstacle Course Racing) är världens snabbast växande sport. Vi håller ju på för fullt och bygger på hinderbanan vid VO-torpet, och är det någon i Västervik som är intresserad av parkour (en holistisk träningsmetod som går ut på att träna kroppen till att på ett smidigt och kontrollerat sätt kunna forcera olika typer av hinder i omgivningen med enbart kroppen som hjälpmedel, enligt Wikipedia) är det bara att komma till mig så löser jag det.
Kommer du att söka till Ninja warrior igen?
– Ja, jag hoppas att jag kommer med nästa år också, och att min hälsena och axel är bra då. Det är en väldig kick att vara med. Man måste vara otroligt närvarande, som att gå en två minuters MMA-rond ungefär.