Under måndagen drog kvalspelet igång på Loftahammars Golfklubb. Där gjorde 90 lag, bestående av två spelare var, upp om platserna till finalspelet som det peggas upp för på tisdagen.
VT-Golfen är en klassiker.
Som står sig stark.
– Allt med det här är jättetrevligt, hur det går med spelet är inte det viktigaste, säger Kerstin Holm som spelade i lag med maken Hans Holm under lagnamnet Texas Greensome.
Vad är den stora charmen med golf?
– Det sociala. Jag spelar ganska mycket och tycker det är väldigt roligt. Dessutom är det bra motion och härligt att komma ut i naturen.
Strax efter att VT växlat några ord med Kerstin i farten lade hon ett inspel lite snett.
Men det reparerade hon med råge senare då hon läckert satte dig en putt i kopp.
Det är det som är lite av grunden med VT-Golfen. Alla kan vara med, oavsett handicap. Och förenas i det stora intresset för golfen.
Bollar sprids, bollar hamnar mitt på fairway. Det är klockrena drivar, det är drivar som toppas. Och birdies varvas med trippelbogeys.
Men hur det än går på de olika hålen, så är humöret glatt på de flesta håll.
– Man har trevligt med de man spelar tillsammans med, säger Kerstin Holm.
Så är det definitivt. Det som kunde tänkas störa var ett par rejäla regnskurar – de var verkligen rejäla – som kom under dagen. Vi sa till Tony Wigander, deltagare i VT-Golfen som också spelar bowling för Flax, att bowling åtminstone är en torrare sport.
– Men då är det kallare ut, sa Tony, log och drog iväg ett utslag.
Hoppas på fortsättning hette ett lag bestående av de goda vännerna Conny Johansson och Göran Nilsson.
– Men vi får se om vi kanske är ovänner efter dagens runda, säger de och skrattar.
Båda har varit med i VT-Golfen tidigare. Men nu var första året som de kamperade tillsammans. Det var dags, som de sade.
– Det här är jätteroligt att vara med på. Vi har dessutom liknande handicap – 14,8 och 14,5 – så det passar bra att vi spelar ihop, säger Göran Nilsson.
De fick en positiv start på tävlingen.
– Vi får se hur länge det håller i sig, säger Göran leende och pratar varmt om golfsporten.
– Gemenskapen är det bästa. Jag spelar ihop med ett gäng 65-åringar och äldre, vi kallar oss för Antikrundan, ett passande namn.
– Det viktigaste är inte att det går bra under VT-Golfen, men det är klart att man gör sitt bästa. Det är alltid lite nervöst i början innan man har kommit in i det.