Västerviks GK:s Peter Billberg menar att rundorna har ökat mycket tack vare tillgängligheten av bokningstider.
Golfklubbar och gymanläggningar hör till de få verksamheter som har klarat sig bra. Där ökade omsättningen med 15 respektive 1 procent, vilket innebär 383 miljoner respektive 41 miljoner kronor.
– I Västervik har vi ökat med 30 medlemmar. Det är inte jättemånga, men det är ingen minskning i alla fall, säger Västerviks Golfklubbs Peter Billberg och utvecklar vad den ökade omsättningen beror på, både i Västervik och i övriga golf-Sverige.
– Dels är det många som bor utomlands som har flyttat hem under pandemin och dels har folk börjat spela golf för att det är ute i naturen och folk känner sig trygga med det. Men något som verkligen har ökat är antalet rundor. Hos oss har rundorna gått upp med 25 procent. Mycket beror nog på att tillgängligheten har ökat eftersom banan inte har varit uppbokad med tävlingar.
På Lysingsbadets GK och Loftahammars GK ser det likadant ut.
– Rundorna och antalet greenfeegäster har ökat, säger Lysingsbadets Lotta Lundqvist som räknar med att öppna banan i april någon gång.
– Det har aldrig varit så mycket, det är jätteroligt. Vårt fokus i år är att förbättra tee, säger Loftahammars Anette Strömberg Gustavsson som hoppas öppna banan i slutet av mars, början av april.
Billberg räknar med en liknande golfsäsong i år som ifjol.
– Det är det vi planerar för, vi har ju ingen aning om hur det blir. Vi hoppas kunna öppna banan i slutet av mars, början av april.
Nytt för i år på Ekhagen är en stor damm på hål 5 som mäter 160 meter på längden, 60 på bredden och är 4,5 meter djup.
– Vi tar bort jordmassor som motsvarar 2 000 lastbilar. Den är lika stor som alla våra andra dammar tillsammans. Detta är en miljoninvestering vi gör för att få obegränsad tillgång till vatten. Det är ett kretsloppstänk där vi tar hand om grund- och dagvattnet för att sen pumpa tillbaka det i golfbanan, säger Billberg.
Gymmen har också gått plus, men endast marginellt med en procent i ökad omsättning.
Övriga sport- och fritidsverksamheter är stora förlorare.
Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar tappar 0,4 procent (14 miljoner kronor), tävlingsstallen tappar 3,5 procent (79 miljoner), skidsportanläggningar tappar 12,5 procent (448 miljoner), sportklubbar och idrottsföreningar tappar 16,3 procent (334 miljoner), trav- och galoppbanor tappar 19,6 procent (207 miljoner) och idrottsutövare, sportarrangörer samt sportadministratörer tappar hela 32,8 procent (1 125 miljoner).