VT-Sportens Kenny Wiis har svaren. Han rangordnar lagen sett till vad de har presterat, utifrån förväntningarna som var innan det var avspark för serierna.
1) Ankarsrums IS, herrar
– Brukslidens grönvita hjältar åkte visserligen på en käftsmäll borta mot IFK Västervik innan uppehållet. Men det råder noll tvivel om att AIS har svarat för en bländande säsong hittills i femman. På förhand snackades det om att AIS kanske skulle kunna hota i toppen, nu snackas det om att AIS har chans på division 4-avancemang. Det vore läckert. Johan Karlsson-Törndahls projekt är välsvetsat med lojala spelare. Det kryddat med pricksäkra nyförvärv i Adam Edström och Jesper Carlsson borgar för en högintressant höst.
2) Edsbruks IF
– Att leda en serie är svårt och alltid värt att hyllas. Men faktum är att Edsbruk egentligen bara har gjort sin plikt. Med den truppen de förfogar över, så finns inget annat än serieseger att eftersträva. Sedan är det inte bara att ställa ut skorna. Det krävs insatser och det har sannerligen Edsbruk bjudit på. Sören Karlssons manskap sprider skräck i sexan. Spelare som Niclas Andersson, Robin Lundahl, Adam Grönqvist och Johannes Berg har show de la show i var och varannan match. Edsvallen kokar igen efter att ha legat i dvala i många år.
3) Hjorted/Totebo
– Precis som för AIS, så åkte Hjorted/Totebo på ett bakslag innan breaket. Hjorted/Totebos var dock ett gäng nivåer högre då det blev 0–8 i seriefinalen med Edsbruk. Tungt, så klart, men H/T kan ändå glädja sig åt en väl genomförd första halva av seriespelet. Det fanns stora frågetecken på förhand, men de H/T-spelarna med rutin från spel högre upp har visat sin klass samtidigt som yngre förmågor, likt William Sieling, har tagit för sig oblygt. Målvakten Robert Hagelin är nästan värd ett eget kapitel i sig. Sex hålla nollor på elva matcher – respekt.
4) Tjust IF, damer
– Efter en succéartad start har Tjusts poängskörd bedarrat på sistone. Med den prestigefyllda segern mot Västervik i förra veckan kom de in på rätt spår igen. Det är bara att lyfta på hatten för vad Tjust har uträttat än så långa, jag är mäkta imponerad. Handen på hjärtat: vem trodde att Tjust skulle ligga fyra poäng före AIS i tabellen vid det här laget? Inte jag. De kan ta sommarlov med breda leenden.
5) Överums IK
– Målsättningen inför seriestart var att hänga kvar. Att det ska bli några problem att uppnå det har Överum inte visat några tecken på. Prestationerna har visserligen svajat, men vilket lag har det inte så på den här nivån? Den där kämpaandan som genomsyrar hela Överums IK bär långt. Ett orosmoln finns dock för Magnus Karlsson som skadade sig allvarligt för några veckor sedan. Han är lagets store målskytt och behövs där ute på fältet.
6) IFK Västervik
– IFK var lite som en björn i ide till en början. De trodde väl inte att våren hade kommit, spelet var sömnigt och resultaten gick emot dem. Nu är det andra bullar. IFK har vaknat till ordentligt, ryter ifrån och ser ut att ha fått kugghjulen på plats. Det var på tiden det. För jag tycker man kan kräva en placering på övre halvan med den truppen som IFK har. Det vet jag att de själva tycker också.
7) BOIF
– Varken bra eller dåligt. Så kan man väl sammanfatta BOIF-våren. Att de numera återfinns i sexan känns hur som helst helt naturligt, efter att ha haft nio liv i femman i flera år innan nedflyttningen. De ligger i mitten och kommer att sluta säsongen i mitten av tabellen. Det räcker för att skapa harmoni i föreningen.
8) Ankarsrums IS, damer
– Här finns det bra mycket mer att önska. Om herrlaget har gått över förväntan, så har damlaget tagit motsatt riktning. AIS har ett par spetsspelare som håller högsta klass i division 3, men som helhet finns det bevisligen brister. Jag är övertygad om att tränaren Daniel Wessman är besviken och vill se mer av sitt gäng under höstsäsongen. De kommer att höja sig, men en plats bland de två främsta är bara att glömma.
9) Västerviks FF
– VFF anno 2017 var ett av de mest hypade lagen i mannaminne i Västerviks kommun. Helt i sin ordning tyckte jag, jag själv var inte sen med att lasta in förväntningsbränsle i kravbrasan som byggdes upp. VFF har inte tokfloppat, men klart är att många där ute i stugorna hade räknat med bra mycket mer av kommunens ledande lag. Flera gånger har det känts som att det skulle släppa för VFF – i stället har det blivit ett sent insläppt mål som fört tillbaka dem på ruta ett. Måste göra en suverän andra halva för att kunna gå upp till trean.
10) Hammarsgärde BK
– 90 procent av alla lag säger ungefär samma sak inför varje säsong: "Vi ska vara offensiva, bli mer spelförande och vi ska spela mer fotboll längs marken i stället för att tjonga långt". Hammarsgärde går emot strömmen. Truppen var beige på förhand och de har hela tiden varit öppna med att om de ska vinna matcher, då är det hårt jobb, disciplinerad defensiv och effektiva kontringar som krävs – skönspelets motpol alltså. Det har lyckats – i två av elva matcher. I övrigt har fotbollsarbetarna haft det motigt. Men det är helt väntat.
11) Gunnebo IF
– Stefan Gustavsson är en ambitiös tränare i sammanhanget och vill mycket med sitt tränarvärv. I Gunnebo får han det inte att flyga dock. Att Gunnebo skulle ha chans på topp tre trodde jag inte, men att de skulle göra det bättre än vad som har blivit fallet var jag tämligen övertygad om. Slätstruket är ordet. Enda gången det var rock'n'roll kring GIF var när Dennis Komina svingade fritt i media. Och det var inte direkt av positiv karaktär.
12) Västervik Damfotboll
– Säsongen hittills har varit ett stort mörker för Västerviks nystartade damlag. En del av mig tycker synd om laget, då de har förlorat fyra matcher med uddamålet och ett gäng matcher därtill där de har varit med på allvar. En annan del av mig tycker att så många förluster i så många jämna matcher är ett symptom på att något är fel – att de inte är tillräckligt bra helt enkelt. Västervik kommer att behöva ta på sig blåstället och kriga, annars blir det degradering. Det vore ett misslyckande modell tyngre.
13) Tjust IF, herrar
– Jag känner mig lite elak när jag placerar Tjusts herrar sist på den här listan. De har ett extremt oerfaret lag och att de skulle få det oerhört svårt behövde man inte vara fotbollsprofessor för att inse. Men att det skulle gå så här monumentalt illa, det är värre än jag befarade. Tjust släpper in i snitt 6,7 mål per match. Laget läcker som Titanic. Med facit i hand borde Tjust ha dragit sig ur femman och börjat om i division 6.