VFF startade matchen bra och spelade kanon de första tio minuterna. Laget skapade två jättelägen, men bollen gick aldrig över mållinjen.
– Det var surt att vi inte fick in 0–1 där åtminstone för sen vet jag inte riktigt vad som hände med oss. Det kändes som att vi blev lite nervösa eller nåt. Jag kände inte igen killarna. De var sega, säger VFF-tränaren Magnus Fält.
Hvetlanda tog över spelet mer och VFF-spelarna hamnade ofta ur position.
– Precis som det blev lite grann i förra matchen mot Boren.
I andra halvlek blev det bättre igen från VFF:s sida. Matchen var jämn och det var inget av lagen som skapade särskilt mycket, men VFF hade dock en boll på mållinjen.
– Lite skillnad mot förra matchen där vi skapade ganska många chanser. Nu stod matchen och vägde. Alla trodde nog att det skulle sluta 0–0, men så fick det på en drömträff rakt upp i krysset, helt otagbart, i den 90:e minuten. Det var ett drömmål och riktigt surt att det drabbade oss, menar Magnus Fält.
– Arbetsinsatsen måste bli klart bättre än det här. Det här håller inte utan vi måste kräva mer av oss själva. Boren som vi vann över i förra omgången är bättre än Hvetlanda så det här var riktigt frustrerande och grabbarna kände likadant i omklädningsrummet efter matchen, fortsätter han.
Koggar: 3) Jonathan Fält Öhr, 2) Jens Karlsson, 1) Fabian Ring.