2018 och 2019 var Amel Komina en av Vimmerbys bästa spelare. Därefter skrev den duktige mittfältaren på för IK Sleipner i division 3.
Men tiden i Norrköping blev inte riktigt som Komina hade tänkt sig.
– Fotbollsmässigt fanns det ingenting att klaga på. Det var sjukt bra medspelare, tränare, upplägg och alltihop. Men tyvärr påverkades min motivation negativt av den uppskjutna säsongen. Allting blev så märkligt på grund av coronauppehållet. Istället fick jag någon form av hemlängtan. Jag kände att det var dags att flytta hem till Västervik igen. Jag har inte bott där sedan jag var 14-15 år gammal.
Du spelade ändå ganska mycket i Sleipner?
– Ja, jag var med i åtta av elva matcher. När jag inte var skadad, eller var hemma i Västervik, så fick jag starta. Sleipner har verkligen stöttat mig hela tiden. De har varit skitbra mot mig.
Hur gick det för laget?
– Vi kom femma, vilket var mycket sämre än förväntat. Hemma på konstgräset vann vi nästan allt. Problemet var att vi bara tog en poäng på naturgräs. Dessutom fick vi vår anfallare Esat Jashari korsbandsskadad i den första matchen. Det var en chock för alla.
Tanken är att Amel Komina ska träna med Sleipner ett par gånger till, och eventuellt spela en cupmatch mot Sylvia i nästa vecka. Därefter lämnar han Norrköping helt och hållet.
Då är den stora frågan var Komina fortsätter sin fotbollskarriär?
– Ja, du. Det blir väl Västervik eller Vimmerby. Jag har haft kontakt med båda klubbarna under hösten. De vet att jag ska flytta hem till Västervik.
Lutar det åt något håll?
– Nej. Jag har faktiskt ingen aning. Nu ska jag fixa med flytten och avsluta snyggt i Sleipner. Sedan kan jag förhoppningsvis ta ett beslut inom två veckor. Jag ska prata lite mer konkret med båda klubbarna.
Vad talar för Västerviks respektive Vimmerbys fördel?
– VFF spelar på en högre nivå och har något bra på gång. Det lockar att fortsätta spela i division 3. Dessutom är Västervik hemma för mig.
– Å andra sidan känner jag lite extra kärlek för Vimmerby IF. De var anledningen till att jag fick upp motivationen för fotbollen igen för några år sedan. Jag trivdes extremt bra där, säger Amel Komina.